Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Så har hyresregleringen gynnat de välbärgade och lett till färre jobb

Annons
Medelklassen på Erstagatan på Södermalm är tydlig vinnare på systemet med hyresreglering. Foto: Hasse Holmberg

Citatet från ekonomen Assar Lindbeck kommer väl till pass när man läser ekonomihistorikern Jan Jörnmarks artikelserie i Dagens Industri (26-30/12) “Näst bombning är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad.”

Jörnmark har tillsammans med kulturgeografen Patrik Sjöberg tagit fram kartor som visar hur bostadsmarknaderna storstäderna påverkats av hyresregleringen, som fram till 1969 även inkluderade bostadsrätter och villor.

Bilderna är slående.

Fram till 1980 tömdes stadskärnorna på invånare. De äldre och centralt belägna husen förföll och blev mindre attraktiva, eftersom hyrorna sjunkit under lång tid. Istället växte förorterna och deras centrum.

Den engelska termen för fenomenet är “urban sprawl”, utglesning. Effekterna är bland annat ökat bilberoende, dyra investeringar i infrastruktur och dåligt resursutnyttjande.

1992-1994 upphörde byggsubventionerna, och ett marknadsstyrt byggande följde. Men hyresregleringen blev kvar, och hyresmarknaden kunde därmed inte använda sig av marknadsmekanismerna. Istället blev det bostadsrätten som fångade upp signalerna om hur och var folk ville bo.

Resultatet blev att städerna återuppväcktes, och att de blev drivande i den strukturomvandling som skett i hela Sveriges ekonomi de senaste decennierna.

De nedlagda bruken i slutet av 1960-talet ersattes av mer kunskapsintensiva eller tjänsteorienterade jobb i städerna, som blev tillväxtmotorer för hela Sverige.

Den prisuppgång på bostadsrätter som vi sett sedan 1990-talet är därför enligt Jan Jörnmark inte en bostadsbubbla, utan en sund återhämtning från de bombmattor av regleringar 1900-talets politiker fällde över städerna.

Ändå är det den fungerande marknaden som ska regleras, nu när bostadsbristen återigen är skriande. Några reformer av hyresregleringen är däremot inte planerade.

Idén om att bruksvärdessystemet skyddar vanliga hyresgäster från giriga fastighetskapitalister är alltjämt närvarande, trots att all fakta pekar i motsatt riktning: det är den välbärgade medelklassen i de återupplivade innerstäderna som får sina hyror subventionerade av förfallande miljonprogramsbostäder.

De centrala städerna riskerar återigen att regleras sönder, och den roll som de fyller i Sveriges ekonomi försvagas. Ökad utglesning innebär också att stadens klimatavtryck ökar, och att infrastrukturen blir dyrare.

Ändå kommer bostadsbristen i såväl stora som små städer att bestå, eftersom den i grunden beror på hyresregleringen. Efter 70 år är det fortfarande ett pålitligt sätt att förstöra en stad.

Joakim Broman

Mer läsning

Annons