Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: S låter hårdare tag med "språkplikt" för invandrare dölja regeringens jobbfiasko

Annons

Finansminister Magdalena Anderssons (S) prestation av vårbudgeten var full av skryt om vad S-MP-regeringen hade åstadkommit. En sak undvek hon dock att nämna: regeringens arbetslöshetsmål.

Det här målet formulerades av Stefan Löfven i hans öppningstal på S-kongressen 2013. Målet var att Sverige skulle ha "lägst arbetslöshet i EU senast 2020". Det här drev S i valrörelsen 2014 och målet övertogs av S-MP-regeringen när den tillträdde efter valet.

Sverige kommer allt längre från S-MP-regeringens mål om

Hur har det då gått med detta mål? Inget vidare. I september 2014 hade Sverige den 12:e lägsta arbetslösheten i EU. I december 2017 hade Sverige halkat ner till 17:e plats.

Detta beror dock inte på att arbetslösheten ökat i Sverige. Tvärtom, arbetslösheten har minskat. Arbetslösheten var 8,0 procent när Stefan Löfven höll sitt tal på kongressen, 7,9 procent när han tillträdde som statsminister och 6,7 procent nu vid årsskiftet, enligt Eurostats siffror.

Det är bara det att den internationella högkonjunktur, som har gjort att arbetslösheten i Sverige minskat, också har minskat arbetslösheten i alla EU-länder. Och i de allra flesta EU-länder har arbetslösheten minskat mer i Sverige. Undantagen är Finland, Estland, Österrike och Luxemburg. Då är det inte lätt, eller rättare sagt helt omöjligt, för Sverige att få "lägst arbetslöshet i EU".

Till viss del beror de svagare svenska siffrorna på den stora flyktingmottagningen 2015. Arbetslösheten bland utlandsfödda är mycket högre än för dem som är födda i Sverige.

Å andra sidan tog Tyskland emot ännu fler flyktingar än Sverige. Trots det har arbetslösheten sjunkit mer i Tyskland än i Sverige och ligger i dag på 3,5 procent. Uppenbarligen har den tyska regeringen lyckats mycket bättre än den svenska med att få flyktingarna in i jobb.

Här har Smotstånd mot "enkla jobb" spelat en mycket stor roll. Det motståndet har gjort att utlandsfödda inte kunnat konkurrera.

Som tur är för S tycks dock jobben inte bli någon viktig fråga i valet. Jobb hamnar långt ner när väljarna i dag anger vilken fråga de tycker är viktigast, medan invandring, sjukvård och lag och ordning hamnar överst.

Säkerligen är det därför S nu skärper sin invandringspolitik på flera områden. Förra veckan lovade Stefan Löfven att en S-vinst i valet skulle ge skärpta regler för arbetskraftsinvandring.

Att arbetskraftsinvandringen bara står för 0,3 procent av sysselsättningen i Sverige spelar ingen roll – för S är det viktiga nu att stoppa flödet av S-väljare till SD och inte förvärra partiets usla opinionssiffror. Tisdagens utspel om ett språkpaket för nyanlända, där de som inte deltar i svenskundervisning skall bli av med sina ersättningar, har samma syfte.

Det är inget fel med ökade språkkrav på de nyanlända. Det krävs dock mycket större åtgärder för att kraftigt minska arbetslösheten bland de nyanlända, framför allt dem med låg utbildning.

Dessa åtgärder vill dock inte S genomföra. Och därför är det inte konstigt att Sverige i dag är längre ifrån Stefan Löfvens stolta arbetslöshetsmål än när S-MP-regeringen tillträdde.

Mer läsning

Annons