Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Regeringen hycklar kring kärnvapenavtalets konsekvenser

Artikel 10 av 13
Folk och Försvar 2018
Visa alla artiklar

Den säkerhetspolitiska temperaturen är på kokpunkt i Sälenfjällen. Inför ett stort pressuppbåd inledde statsminister Stefan Löfven (S) och Natos generalsekretare Jens Stoltenberg igår Folk och Försvars Rikskonferens.

Annons
Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, och Stefan Löfven (S), statsminister, skakar hand. Foto: Henrik Montgomery / TT

Både allvaret i vår tid och stora inrikespolitiska skiljelinjer blottlades. Den hetaste i snacket på Högfjällshotellet är frågan är det kärnvapenavtal som vice statsminister Isabella Lövin (MP) och utrikesminister Margot Wallström (S) vill att Sverige ska skriva på.

Ett avtal som generalsekreteraren Jens Stoltenberg dömde ut med att konstatera att målsättningen om en kärnvapenfri värld inte uppnås med avtalet. Verktyg att motverka spridning och skapa förutsättning för nedrustning finns inte med ett avtal som kärnvapenländerna Ryssland, Kina och Nordkorea inte skriver på.

Och Natos strategi för fred bygger på avskräckning med både konventionella medel och med kärnvapen.

Och Natos strategi för fred bygger på avskräckning med både konventionella medel och med kärnvapen.

Från scenen och på presskonferensen upprepade Stoltenberg budskapet att skriva på ett så omfattande avtal, som inte åtgärdar problemen i sig, kan komma att få konsekvenser för Sveriges samarbete med Nato. Avtalet är så omfattande att det kan begränsa vad Sverige kan göra, liksom att det kan komma att begränsa vad Nato kan göra med samarbetet. Det är symptomatiskt att det enda land som drabbats av kärnvapen, Japan, inte skriver på. Inte Finland heller. Och inga Natoländer.

Högfjällshotellet i Sälen, spelplats för den säkerhetspolitiska debatten.

Bortskalat från det diplomatiska språket så är budskapet att det är en farlig väg som Lövin och Wallström vill gå. Och just den spagatmässiga balansgången blev tydlig när statsminister Stefan Löfven försökte betona sin personliga avsky för kärnvapen samt att säga att regeringen inte skulle göra något som försämrar säkerheten.

Själva sakfrågan är framskjuten i en utredning till efter valet. Men känsloladdningen från avtalsförespråkarna är hög och det drivs av partitaktiska skäl under valåret, trots att utsikten just nu att få igenom det i riksdagen är ringa.

Den andra inrikespolitiska stora konfliktlinjen på Sälens scen handlade om ordvändningar och dess betydelse kring hotbilder och säkerhetspolitiskt läge. Utan att fördjupa sig i alla turer för läsaren, kan vi konstatera att det är djupt olyckligt att den svenska säkerhetspolitiska kommunikationen under senaste mandatperioden sett alldeles för många olika formuleringar som olika aktörer börjar läsa in olika saker i. Det håller inte för ett lands säkerhetspolitiska kommunikation.

Ny myndighet för psykologiskt försvar kommer, men inte före valet.

När det gäller ett nytt allvar i säkerhetspolitiken så präglades det av statsminister Stefan Löfvens tal som betonade försvarsvilja och samhällets förmåga att möta olika utmaningar. Här lovade statsminister Stefan Löfven så småningom en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den kommer inte att finnas på plats före valet; men statsministern gav ett löfte att försök till att påverka valutgången kommer att mötas med ”att skoningslöst exponera dem”. Budskapet ”håll er borta” minskar också risken för påverkan vid just valet, men valet är inte ett mål för påverkan utan ett möjligt medel. Det är ett maratonlopp att skydda sig mot.

Allvaret märktes också med tydlighet under pressträffen när ledarsidan frågade Jens Stoltenberg om den ryska storövningen Zapad i höstas. Stoltenberg konstaterade att Nato hade två problem med övningen.

Ryssland mörkar vad man övar genom att inte följa Wienavtalet som ska bygga tillit, säkerhet och transparens med inbjudna inspektörer.

Det första är att Ryssland mörkar vad man övar genom att inte följa Wienavtalet som ska bygga tillit, säkerhet och transparens med inbjudna inspektörer. Det andra problemet är att Zapad handlade om att öva en aggressiv krigföring.

Men det handlar inte om att bli rädd. För som Stoltenberg konstaterade:

”Vi rustar vårt försvar inte för att vi vill ha krig, utan för att vi vill ha fred och dialog. Starkt försvar är inte hinder för dialog med Ryssland utan styrka är nästan en förutsättning.”

Sveriges väg att nå en sådan position på egen hand, utan Nato-medlemskap eller Nato-samarbete, är mycket lång, dyr och svår.

Och just här ligger kärnan i hela den säkerhetspolitiska debatten i Sverige.

Alla artiklar i
Folk och Försvar 2018
Annons