Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Poliskrisen är inte den enda förklaringen till ökad gängkriminalitet i Sverige

Annons
Stadsdelen Husby i Stockholm hör till dem som polisen klassar som särskilt utsatta.

Den grova gängkriminaliteten centreras inte längre enbart till storstadsområdena. Uppgörelser mellan rivaliserande gäng är ett ökande problem även i städer som Västerås och Uppsala. Att polisen inte klarar av att tackla den nya brottsligheten är givetvis en förklaring till att våldet kan eskalera.

På Expressens debattsida skriver Carin Götblad, regionpolischef i region Mitt, att polismyndigheten inte är anpassad efter den ökade brottsligheten. Hon välkomnar straffskärpningarna kring skjutvapen och en ökad möjlighet att kameraövervaka särskilt kriminella platser. Samtidigt - och detta är fjolårets kanske mest upprepade fras - behöver polisen mer resurser.

Men brott är också en social fråga. I artikeln beskriver Götblad hur poliser i landet stöter på hela familjer där så gott som alla män är kriminella.

Brottslighet går i arv, eftersom de normer och ideal som präglar barns uppväxt har stor påverkan. Gängkriminella är ofta uppvuxna i utanförskapsområden och har föräldrar som inte arbetar. Våld i hemmet är vanligt förekommande.

För att vända trenden behövs både ökade polisiära insatser, strängare lagar kring vapenbrott, ökad kontroll över gränserna för att minska smugglingen av vapen, men också sociala åtgärder. Gängkriminaliteten är i stor utsträckning ett resultat av en misslyckad integration.

Den som inte upplever sig vara en del av det övriga samhället får lägre respekt för dess auktoriteter, som lärare och polis. Om man därtill lever i en miljö där kriminalitet ses som ett naturligt val och där arbete och studier inte premieras är valet mellan att börja langa droger och tjäna snabba pengar, och att söka sig till en utbildning eller gå till Arbetsförmedlingen tyvärr inte självklart.

I dagarna har polisen i Stockholm meddelat att man vill ha tio gånger så många kameror för att övervaka offentliga platser i utanförskapsområden.

Att övervaka kan vara ett sätt att klara upp brott. För att motverka att unga rekryteras till kriminella miljöer behövs dock långsiktiga insatser av social karaktär, som främjar sammanhållning, ökar förtroendet för myndigheter och goda värderingar.

Karin Pihl

Mer läsning

Annons