Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Öppen populism av chefredaktör som både stoppar och publicerar opinionsundersökningar

Annons

Mätningar av opinionsläget ska tas för vad de är. Det är inga exakta mätningar utan ett försök att uppskatta hur opinionsläget ser ut just nu.

Det har de senaste åren förts en omfattande diskussion om värdet av opinionsmätningar och hur mycket man kan lita på resultaten.

Detta efter att många opinionsmätningar visade att Hillary Clinton skulle vinna mot Donald Trump (vilket hon gjorde om man mäter det totala antalet röster, men i analysen tog man inte tillräcklig hänsyn till hur rösterna fördelades i olika delstater).

Det rapporterades också flitigt att britterna inte skulle rösta för ett utträde ur EU. Det senare är ett exempel på att man drog lite för säkra slutsatser av ett statistiskt underlag som inte alls var så entydigt som det framställdes som i många medier.

Daniel Nordström, chefredaktör för bland andra Vestmanlands Läns Tidning och Norrtelje Tidning, säger nej till opinionsundersökningar i sina tidningar.

I veckan meddelade Daniel Nordström, chefredaktör för bland annat Vestmanlands Läns Tidning och Norrtelje Tidning (som ingår i Mittmedia-koncernen där också DT ingår), att hans tidningar hädanefter inte kommer att publicera opinionsmätningar.

Nordström skriver på sin blogg: ”Anledningen är att de helt enkelt inte går att lita på.”

Det är en väldigt långtgående slutsats som drar alla mätningar över en kam. Det finns stora skillnader i mätmetoder (vissa gör enbart telefonintervjuer, andra ställer frågor på nätet och vissa har självrekryterade paneler i stället för att göra ett slumpmässigt urval av de tillfrågade), antalet respondenter, svarsfrekvens med mera.

Alla dessa faktorer spelar in och är avgörande för hur träffsäker och trovärdig en opinionsundersökning är.

Nordström borde i konsekvensens namn sluta publicera väderprognoser eftersom vädret lite nu och då inte helt överensstämmer med de prognoser som SMHI har gjort.

Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning (PSU) som presenteras två gånger per år skiljer sig till exempel mycket från mindre omfattande mätningar med större felmarginal. Därmed inte sagt att PSU är 100 procent korrekt i alla lägen.

Vill man göra en något elak poäng så kan man ju konstatera att Nordström i konsekvensens namn borde sluta publicera väderprognoser eftersom det är lätt att se att vädret lite nu och då inte helt överensstämmer med de prognoser som SMHI har gjort.

Jämförelsen är måhända lite missvisande eftersom det är skillnad på väder och politik och på hur vi som journalister ska rapportera om dessa ämnen. Men det visar ändå på att Nordströms påstående att ”vi publicerar fakta, inte spekulationer” inte är helt vattentätt.

Nordström meddelar också att opinionsundersökningar även fortsättningsvis kommer att kunna publiceras på inrikessidorna och på ledarplats!

Det är bra, men säger något om hur djupt Nordströms övertygelse egentligen går. Särskilt eftersom det verkligen inte hör till vanligheterna att vi publicerar lokala opinionsmätningar på tidningens vanliga nyhetssidor, utan det är just på ledar- och inrikessidan som dessa mätningar brukar förekomma.

Chefredaktörens "viktiga" principbeslut blir därför ett rejält slag i luften.

Men det är värdefullt att diskutera hur vi journalistiskt ska förhålla oss till opinionsmätningar. Allt för ofta förhåller sig landets medier lite för okritiskt till opinionsundersökningar och vi är sällan tillräckligt bra på att rapportera och berätta för läsarna om de svagheter som finns eller poängtera vilka siffror som är inom den statistiska felmarginalen.

Det ligger i alla mediers intresse att vi inte använder oss av statistik och opinionsundersökningar på ett felaktigt sätt eller drar slutsatser som vi inte har täckning för i materialet.

Som en del i en större politikbevakning kan opinionsmätningar från seriösa institut kan vara ett komplement. Problemet är när opinionsundersökningar blir den huvudsakliga politikbevakningen. Det finns tidningar som ältar undersökningarna och drar långtgående slutsatser.

Det är förstås enkelt att skriva ännu en sensationsartikel – utropa vinnare och förlorare – om Ulf Kristerssons (M) segertåg eller Kristdemokraternas kamp för att kravla sig över fyraprocentsspärren.

Men det är inte sådan journalistik som ger läsarna de perspektiv, kunskaper och insikter som de behöver för att kunna göra ett välinformerat val den 9 september.

Mer läsning

Annons