Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Nej, att avsätta dig är inte "patetiskt", Stefan Löfven

/
  • Det är en rättmätig ambition för alliansen att vilja se någon av de egna partiledarna som statsminister i stället för Stefan Löfven (S).

Annons

S har i många decennier sett sig som det statsbärande partiet i Sverige. För S har det varit en anomali, en onaturlig avvikelse, med en statsminister som inte är socialdemokrat.

Så är det fortfarande, trots att partiet i dag har mycket färre väljare. För S är det naturligt att deras parti ska bestämma formerna för hur en regering ska utses, och att detta sedan leder till att en socialdemokrat blir statsminister.

Sedan kan S välja att samarbeta med andra, men det ska vara på S villkor.

M-ledaren Ulf Kristersson utmanar nu detta, på samma sätt som C-ledaren Annie Lööf och L-ledaren Jan Björklund tidigare gjort.

Lööf och Björklund har tidigare sagt att om alliansen blir mindre än de rödgröna efter nästa val, så kan de tänka sig en koalitionsregering med allianspartierna och S, och att en sådan regering då bör ledas av ett alliansparti om alliansen är större än S.

Kristersson har en liknande tankegång.

Det här resonemanget stör självklart S. För S innebär uppbarligen viljan att "bryta blockpolitiken" att allianssamarbetet bryts upp och att C och L blir socialdemokratiska stödpartier.

Men att "bryta blockpolitiken" kan ju lika gärna innebära att dagens rödgröna samarbete bryts upp och att S eller MP börjar samarbeta med alliansen.

Detta ligger dock inte i S intresse. Det är därför detta kallas "patetiskt". Kristersson har gjort tydligt att han inte vill samarbeta med SD. Det är bra.

Det medför dock att det krävs samarbete över blockgränsen, och Kristersson öppnar också för detta i form av breda överenskommelser om migrations- och bostadspolitiken.

Sådana uppgörelser vill S också ha, i alla fall om partiet har statsministerposten.

Om de däremot kan tänka sig breda överenskommelser med en alliansregering vill de inte svara på, inte heller om S kan tänka sig att sitta i en regering med allianspartierna och med en moderat statsminister.

Sverige har ett svårt parlamentariskt läge, med ett vågmästarparti som inga andra partier vill samarbeta med. Då krävs det nytänkande. Decemberöverenskommelsen var ett sätt, men den lösningen är förkastad och överspelad.

S agerar alltid på det sätt som ger partiet mest makt. Det är naturligt. Lika naturligt är att allianspartierna gör samma sak.

Att Stefan Löfven anser detta vara "patetiskt" visar att han och S lever kvar i en förgången tid.

Mer läsning

Annons