Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Löfven menar inte allvar med sin skatteinvit

Annons
Stefan Löfven (S) kan inte utgå att han ska vara statsminister efter valet, och därför inte heller utgå från att han kommer kunna bjuda in till breda skatteuppgörelser. Foto: Erik Simander.

Regeringen skrotar planerna på den så kallade exitskatten, meddelar finansminister Magdalena Andersson (S) i en debattartikel i DI.

Det är bra. Exitskatten skulle betalas av dem som flyttar utomlands och har orealiserade vinster på till exempel aktier. De ska givetvis betala skatt på detta, men regeringens förslag skulle få mycket negativa effekter, till exempel vid generationsskiften i familjeföretag. Företaget skulle riskeras att få säljas för att betala exitskatten, och regeringen skulle återinföra det problem som försvann när arvsskatten avskaffades. Dessutom skulle exitskatten göra det svårare att locka talanger till Sverige.

Antagligen förstod Andersson inte förslaget, eller så tycker hon inte att det är värt att ta striden i riksdagen. Kanske är beslutet ett sätt att visa allianspartierna att S är beredda att lyssna. Det är i så fall en del i den skatteinvit som Stefan Löfven nyligen kom med: att han efter höstens val vill bjuda in till samtal om en bred skatteuppgörelse. Alla partier ska bjudas in, utom SD.

Löfven har helt rätt i att det kan behövas en ny bred skatteuppgörelse. Det har gått nästan 30 år sedan skattereformen 1991 och dels har många skatter höjts och sänkts, dels har samhället förändrats.

Tyvärr känns dock utspelet som ren taktik. Hans utgångspunkt vid eventuella skattesamtal är till exempel att skattetrycket inte kan sänkas. Det tyder på att han inte är speciellt intresserad av någon uppgörelse.

Dessutom innebär hans budskap att det är han som ska bjuda in till skattesamtal, inte att S är beredda till en bred skatteuppgörelse efter valet, oavsett hur regeringen ser ut. Det mesta talar för att Stefan Löfven avsätts som statsminister strax efter valet, och vad som händer sedan är just nu omöjligt att säga. Allt pekar dock på att den regering som väljs kommer att söka breda uppgörelser för att inte bli beroende av SD.

S kan inte bestämma hur andra partier ska samarbeta med varandra. S kan alltså inte längre utgå från att Sverige har en socialdemokratisk statsminister, som i sin nåd bjuder in till breda uppgörelser. I stället måste S kunna delta i breda uppgörelser även när statsministern kommer från ett alliansparti.

Mer läsning

Annons