Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Inte konstigt att läsning är en klassfråga när läroplanerna ser ut så här

Annons
Svenska elever från socioekonomiskt mer utsatta miljöer presterar klart sämre i skolan vad gäller läsförståelse, visar en internationell studie.

Det är glädjande att svenska elever ökar sin läsförståelse. Men samma undersökning bekräftar att den svenska skolan fortfarande har strukturella problem.

Den nedåtgående trenden har vänts. Svenska elevers läsförståelse ökar i den internationella undersökningen Pirls. Sverige är nu i princip tillbaka på 2001 års nivå, efter stadigt sjunkande resultat. 

Precis som i alla andra länder presterar flickor bättre än pojkar. Men den stora skillnaden handlar om socioekonomisk bakgrund.

Elever från mer resursstarka hem presterar 44 poäng bättre i Pirls test än elever från ogynnsamma förhållanden – en skillnad som är tre gånger så stor som den mellan könen.

Det bekräftar att skolan fortfarande brister i ett av sina viktigaste uppdrag: att jämna ut förutsättningar.

I somras meddelade Gustav Fridolin att han vill satsa 5 miljarder 2018-2019 på att göra skolan mer jämlik. 

Men mer pengar kommer inte att lösa problemet. Skolan har inte små resurser att röra sig med i jämförelse med andra länder (som ofta presterar mycket bättre) .

Skolväsendet lider av ett grundläggande problem: relativistisk kunskapssyn i läroplanerna.

Under hösten släpptes boken Kunskapssynen och pedagogiken, skriven av de tre professorerna Magnus Henrekson, Inger Enkvist, Martin Ingvar och doktoranden Ingrid Wållgren.

Med stöd av forskning i olika discipliner sågar de långsamt och grundligt den postmoderna pedagogiken vid fotknölarna.

Paradigmet har varit rådande i skolan sedan det tidiga 1990-talet. Elever ska lära sig samtala om och uttrycka och värdera åsikter, istället för objektivt insamlad och granskad fakta.

De ska lära sig generella färdigheter, att samarbeta, att tänka kritiskt och vara kreativa. Resultatet blir att färdigheter, som läsande, skrivande och räknande, blir lidande.

Traditionella ämneskunskaper sätts åt sidan. 

Detta är den viktigaste förklaringen till den svenska skolans dåliga resultat.

Men den kanske viktigaste lärdomen från boken är att dagens pedagogik drabbar elever från socioekonomiskt svaga hem värst. 

Det är positivt att den dåliga trenden för skolan vänt. Men riktiga toppresultat kommer vi inte att nå förrän läroplanerna får ett rejält omtag.

Resurssvaga elever straffas alltjämt i flumskolans ruiner. 

Joakim Broman

Mer läsning

Annons