Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Illa genomtänkt vinsttak premierar skolor som köper fastigheter och stänger ute små aktörer

Annons
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt (V) håller pressträff i riksdagens presscenter. Foto: Ander Wiklund / TT

När regeringen och Vänsterpartiet argumenterar för ett vinsttak för välfärdsföretag, brukar det heta att det handlar om att säkerställa att skattepengar används till de verksamheter de är avsedda för.

När man läser den lagrådsremiss som regeringen överlämnade i januari, och som ska ligga till grund för den kommande propositionen, blir det dock uppenbart att det inte är användningen av skattemedel som egentligen intresserar regeringen.

Ett vanligt missförstånd vad gäller det föreslagna vinsttaket är att det skulle handla om en begränsning av vinstuttaget, alltså utdelningen till aktieägarna, eller vinsternas storlek i relation till företagets omsättning.

Men i stället för att använda ett av de mått som normalt sett används för att bedöma vinstnivåer och lönsamhet, har regeringen satt ett tak för vinsten i förhållande till företagens operativa kapital.

Eftersom få välfärdsföretag äger fastigheter, maskiner eller varulager är deras operativa kapital i allmänhet mycket litet. I praktiken innebär det att ett vinsttak i relation till det operativa kapitalet blir ett vinstförbud.

Utan möjligheten att driva verksamheten med överskott blir företagen av med sin ekonomiska stabilitet. Sannolikt skulle det i längden leda till att de flesta välfärdsföretag avvecklades.

Ändå menar regeringen på sidan 88 i lagrådsremissen att ”att huvuddelen av verksamheterna kommer att fortsätta att bedrivas”. Sidan 99 ger en ledtråd kring hur man tänker sig att det ska gå till:

Regeringen bedömer att vissa företag, särskilt de med större omsättning, har goda förutsättningar att göra omfattande ökningar av det operativa kapitalet redan i dag. Det finns däremot inga garantier för att så sker. Scenarierna antyder dock att med de förutsättningar som rådde 2015 skulle aktörer som fortsatt vill bedriva verksamhet inom de berörda välfärdsområdena ges incitament att genomföra investeringar som får inräknas i det operativa kapitalet.

Med andra ord anser regeringen att friskolor och andra välfärdsföretag borde investera betydande summor i fastigheter, för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Det understryker att planerna på ett vinsttak inte har något med kvaliteten att göra.

Vinsttakets utformning handlar om att försvåra så mycket som möjligt för skol- och omsorgsföretag. Oavsett hur mycket regeringen säger sig värna valfriheten, lär vinsttakets konsekvenser bli den motsatta.

Svend Dahl

Mer läsning

Annons