Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: I en globaliserad värld måste fler studera språk

Annons

Svenska elevers språkkunskaper blir allt sämre. I alla fall om man räknar andra språk än engelska. Allt färre elever studerar ett tredje språk vid sidan om svenska och engelska (som båda är obligatoriska). Kristianstad beslutades före jul rent av att avveckla undervisningen i franska på stadens samtliga högstadieskolor eftersom intresset är för lågt. Även tyskan ligger risigt till då allt fler väljer att läsa spanska (om de alls väljer något tredje språk). Det är inte minst problematiskt mot bakgrund av att Tyskland är Europas största land och tillsammans med Norge Sveriges viktigaste exportmarknad.

Språkundervisning ger barnen en större förståelse av världen. Bild: Janerik Hanriksson/TT

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, skrev på debattplats i Dagens Nyheter på tisdagen om de svenska ungdomarnas sjunkande intresse för moderna språk (som tyskan, franskan och spanskan brukar kallas).

Hon lyfter fram fyra punkter för att vända utvecklingen. Tre av dem är konkreta förslag, det fjärde ett mer pliktskyldigt fackkrav på högre lärarlöner.

Att lära sig god engelska kommer även fortsättningsvis att vara det allra viktigaste för svenska elever, men att fler ges – och tar – chansen att lära sig ytterligare ett språk är viktigt såväl för den personliga utvecklingen som för Sverige som land.

En punkt handlar om att göra språkundervisningen obligatorisk i grundskolan. Det är ett rimligt förslag. Självklart kommer inte alla att välja att fördjupa sig vidare i något av de moderna språken efter grundskolan, men det ger i alla fall fler elever chansen att vidga sina vyer och bli mottagliga för de nya perspektiv som ett nytt språk för med sig. Och med en större grupp elever som har de grundläggande språkkunskaperna torde också gruppen som fortsätter att läsa språk å gymnasiet öka.

Det är också möjligt att Fahléns förslag att koncentrera lärarutbildningen i moderna språk till färre lärosäten kan vara klokt. Det finns ingen poäng med att erbjuda halvdan utbildning på landets alla högskolor och universitet om det bevisligen är bättre att fokusera undervisningen till några få ställen.

Att ställa krav på språkkunskaper för att bli behörig till den högre utbildningen är mer problematiskt. Det finns ingen anledning att ha högre behörighetskrav än vad som är rimligt att anta att studenterna behöver för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Att lära sig god engelska kommer även fortsättningsvis att vara det allra viktigaste för svenska elever, men att fler ges – och tar – chansen att lära sig ytterligare ett språk är viktigt såväl för den personliga utvecklingen som för Sverige som land.

Mer läsning

Annons