Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Höjd utbildningsnivå sänker S - och nu är SD åter störst bland LO-männen

Annons
Partiordförande Stefan Löfven (S) och LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson (S) har problem. Foto: Bertil Enevåg Ericson

De tyska Socialdemokraterna, SPD, är ett parti i fritt fall och ligger idag jämsides med det högerpopulistiska partiet AfD i opinionsmätningarna med omkring 16 procent av väljarstödet.

I Frankrike och Nederländerna såg vi under förra året stora socialdemokratiska partier reduceras till parlamentariska dvärgar.

Vid en jämförelse framstår de svenska Socialdemokraterna som en framgångssaga. I en ny studie, Socialdemokraternas tillbakagång 1973–2014 Strukturella förklaringar och regionala variationer, påminner dock statsvetarprofessorn Anders Lindström om hur S förlorat en tredjedel av väljarna sedan 1970-talet.

Merparten av väljartappet hänger ihop med hur samhället förändras.

Urbanisering, stigande välstånd och högre utbildningsnivå har lett till ökad individualism och försvagad klassidentitet. Utvecklingen förstärks dessutom av avindustrialiseringen som krymper den väljarbas som alltid varit S kärna.

Ytterligare en faktor som lyfts fram i studien är ett avtagande socialt tryck att rösta på S på de platser där partiet tidigare dominerat.

Det är sedan länge känt inom statsvetenskapen att det på platser som domineras av en viss samhällsgrupp med en tydlig partipolitisk preferens, skapas ett betydande socialt tryck på övriga befolkningen att rösta på samma parti.

Att grupptrycket blir mindre i och med samhällsförändringarna kan förklara varför S tappat mest i små industrikommuner där partiet tidigare varit helt dominerande.

Kanske är det denna typ av kultur som delvis lever vidare på platser, som exempelvis Avesta och Örnsköldsvik, där S kunnat behålla ett väljarstöd kring 50 procent.

Det sociala trycket är sannolikt också en faktor bakom det mycket starka stödet för S i många invandrartäta förorter.

I valdistriktet Herrgården i Malmö, mer känt som Rosengård, fick S exempelvis osannolika 78,6 procent av rösterna i valet 2014.

På dessa platser har partiet genom band till invandrarföreningar lyckats skapa en stark norm att rösta S, på samma sätt som arbetarrörelsens olika delar kunde göra på bruksorter under 1900-talet.

Utifrån analysen målar Lindström upp tre framtidsscenarier för S.

Det första bygger på att de samhällstrender som bidragit till väljartappet kommer att fortsätta, och att vi därför kommer att få se en fortsatt minskning av S-sympatierna.

Det andra scenariot innebär tvärtom att den stora strukturomvandlingen redan ägt rum och att S därför skulle kunna vända utvecklingen.

I det tredje scenariot står S däremot inför en kollaps. Man fortsätter att tappa väljare i de regioner där man redan är svaga, exempelvis Storstockholm och Skåne. Det är dessutom regioner, som till skillnad från de starka S-regionerna, har stark befolkningstillväxt. Samtidigt tilltar konkurrensen från SD om S kärnväljare.

Förra månaden stödde fler LO-män SD än S och stödet bland väljare under 50 år hade fallit till 21,9 procent i Kantar Sifos väljarbarometer.

Flera tunga trender ser problematiska ut för S.

Svend Dahl

Mer läsning

Annons