Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Frigivning av Fikru Maru är ett tecken på positiv förändring

Den svenske läkaren Fikru Maru har äntligen frigivits från ett fängelse i Etiopien. I bästa fall ett tecken på en politisk förändring i Etiopien, i riktning mot demokrati.

Annons
Fikru Maru har äntligen frigivits. Och i bästa fall är det tecken på ett politiskt töväder i ett av Afrikas allra viktigaste länder.

Anklagelserna mot Fikru Maru har skiftat, från att han skulle ha gjort sig skyldig till smuggling till terroristbrott. Det började med att han skulle föra in en begagnat sjukhusutrustning till en klinik i Etiopien. Sannolikt blev han en bricka i en intern maktkamp där en tidigare sjukvårdsminister var inblandad.

Nu är han fri. Och det är en händelse som ser ut som en tanke att det sker bara några veckor efter att Abyie Ahmed tillträtt som landets nye premiärminister.

Så småningom blev det en överste med kommunistiska sympatier, Mengistu Haile Mariam, som tog över ledningen för landet.

Maktskiften har inträffat förr i Etiopien. Men just i Etiopien finns en märklig kontinuitet mellan olika regimer. Den gamle kejsaren Hailie Selassie störtades 1974 - och dog kort därefter. Så småningom blev det en överste med kommunistiska sympatier, Mengistu Haile Mariam, som tog över ledningen för landet. På ytan hade kejsaren och överste Mengistu inte mycket gemensamt. Men de var förvånansvärt lika.

Haile Selassie gjorde slut på Eritreas självstyre och drev krig för att behålla kontrollen över landet. Mengistu kallade in sovjetiska rådgivare och kubanska soldater för att krossa Eritrea. Han skröt med att att hans trupper bedrev "röd terror".

Mengistu deklarerade högtidligt att Etiopien skulle bli en socialistisk stat, där alla nationaliteter skulle samlas. Men den politiska eliten dominerades av amharer, precis som under kejsaren.

Det kejserliga Etiopien under Haile Selassie byggde på en politisk elit som dominerades av amharerna. Mengistu deklarerade högtidligt att Etiopien skulle bli en socialistisk stat, där alla nationaliteter skulle samlas. Men den politiska eliten dominerades av amharer, precis som under kejsaren.

1991 jagades Mengistu bort från huvudstaden av en allians av eritreanska trupper och soldater från Tigre-folkets befrielsefront, TPLF. Ledaren för TPLF, Meles Zenawi blev Etiopiens nya ledare och Eritrea fick sin självständighet.

1998 uppstod en gränstvist mellan Etiopien och Eritrea. De gamla gerillaledarna i Etiopien och Eritrea gjorde som de var vana vid: Alltså försöka lösa problemet med ett nytt krig.

För första gången fick Etiopien ett maktskifte som inte berodde på att ledaren avled, blev mördad eller drevs bort från landet efter ett inbördeskrig.

Meles Zenawi gjorde som Haile Selassie och Mengistu Haile Mariam – klamrade sig fast vid makten. Han dog 2012 och efterträddes av Hailemariam Desalegn.

Hailemariam Desalegn avgick i år. För första gången fick Etiopien ett maktskifte som inte berodde på att ledaren avled, blev mördad eller drevs bort från landet efter ett inbördeskrig. Ny premiärminister blev Abiye Ahmed. Han är muslim och hör till oromofolket, som är den största folkgruppen i landet.

I sitt invigningstal för en dryg månad sedan talade Abiye Ahmed om att Etiopien behöver politiska reformer. Han sade att regeringen måste tillåta medborgarna att uttrycka sina åsikter utan fruktan. Han bad om ursäkt för att förespråkare för frihet och rättvisa hade dödats. Och före maktskiftet kom ett tillkännagivande om att politiska fångar skulle friges.

1990 var det 35 procent av barnen som började i skolan. 2016 var det 92 procent. 1990 var den förväntade medellivslängden 47 år. 2016 var den 65 år.

Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land, med sina 105 miljoner invånare. Det är också en av Afrikas snabbväxande ekonomier. 1990 var det 35 procent av barnen som började i skolan. 2016 var det 92 procent. 1990 var den förväntade medellivslängden 47 år. 2016 var den 65 år. 1990 födde en kvinna i genomsnitt 7,2 barn. 2016 var det 4,3.

Men diktaturen har också skapat den ena oroshärden efter den andra inom det egna landet.

Frigivningen av Fikru Maru är i sig glada nyheter. För honom själv. För hans anhöriga. Och för många i Sverige som har följt hans fall.

Om vi anser att det är ett problem att människor flyr från Afrika till Europa borde vi uppmuntra och stödja varje steg mot ökad demokrati i Afrikas näst folkrikaste land.

Om frigivningen dessutom är ett tecken på politiskt töväder i en av Afrikas diktaturer, så är det än mer glädjande. Om vi anser att det är ett problem att människor flyr från Afrika till Europa borde vi uppmuntra och stödja varje steg mot ökad demokrati i Afrikas näst folkrikaste land.

Mer läsning

Annons