Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Fridolin är ansvarig för att studenter som inte kan läsa antas på lärarutbildningar

Annons
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) driver på för mer kvantitet i lärarutbildningarna, på kvalitetens bekostnad. Foto: Sören Andersson

Tänk på ett yrke och fundera vad du lägger in för basala kunskaper och egenskaper i detta. Att en taxichaufför har relevant körkort och trafikvett är givet – lokalsinne är ett plus, social förmåga likaså.

En kock bör ha smaklökar i behåll och vara noga med hygienen. En skådespelare ska både memorera och leverera repliker, sångröst är en bonus. Ingenjörer bör kunna räkna och snickare spika.

Och lärare – kanske du tänker – bör själva kunna läsa och skriva om de sedan ska kunna lära ut dessa kunskaper.

Verkligheten är dessvärre en annan.

Var femte student som påbörjar utbildningen har så stora brister i de mest grundläggande läs- och skrivfärdigheterna, att universitetslektorn ser en enda lösning: de blivande lärarna behöver först gå ett extra basår för att nå upp till en acceptabel nivå!

Roten till detta onda är främst två – dels den lärarbrist som råder runt om i Sverige, dels den politik där kvantitet prioriteras före kvalitet som regeringen, med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i spetsen, för.

Platserna på lärarhögskolan har byggts ut i tusental och kommer att byggas ut ytterligare. I regeringens senaste budget manifesteras detta feltänk återigen, med ännu mer pengar till ännu fler platser.

Lösningen är inte ett basår – det är att öka kraven för att komma in, så att studenterna får konkurrera om en plats. En utbildnings attraktivitet hänger ihop med att antalet platser är rejält färre än antalet sökande. En plats på utbildningen ska vara något att sträva emot, det ger motiverade studenter.- en sådan utveckling ska förstås välkomnas.

Kommer du in med svaga läs- och skrivfärdigheter (för att ta det exemplet) är risken stor att du också utexamineras med svaga kunskaper. Det slår direkt mot de skolelever som de sedan ska undervisa, och allra värst drabbas de elever som själva är i behov av starkt pedagogiskt stöd från en duktig lärare.

Kritiken mot lärarutbildningen är inte ny – ändå vill regeringen nu satsa på mer av samma.

Trots att tidigare utökningar av antalet utbildningsplatser inte har löst några problem, utan snarare har förvärrat problemet och försämrat kvalitén.

Mer läsning

Annons