Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Fimparna måste bli färre – men enbart böter räcker uppenbarligen inte

Annons
Foto: Simon Karlsson

Du måste vara blind för att inte se spåren som rökarna lämnat efter sig om du tar en promenad genom gatorna i en svensk stad – ja, eller stränder nu när sommaren kommit redan i maj. Varje år hamnar 1 000 000 000 cigarettfimpar på marken i Sverige.

Enligt organisationen Håll Sverige rents årliga mätningar kommer cirka 80 procent av allt skräp i offentliga miljöer i landet från tobaksrelaterade produkter – cigarettfimpar och cigarettpaket, portionssnus och snusdosor.

En miljard fimpar som ligger och skräpar skapar irritation. Och miljöproblem. Filtret i cigarettfimpen innehåller plast och farliga ämnen, som kadmium.

Men cigarettfimparna omfattas inte av dagens nedskräpningslag – en lag som gällt i snart sju år och som har möjliggjort för polisen att bötfälla den eller de personer som skräpar ned med sådant som betraktas som mindre allvarligt. Dit räknas engångsgrillar, flaskor, burkar och snabbmatsförpackningar. Bötesbeloppet ligger på 800 kronor.

Just nämnda Håll Sverige rent har under lång tid bedrivit idogt lobbyarbete för att lagstiftaren ska ta med fimparna på listan över vad som är olagligt att slänga på marken.

Det är underligt att lagstiftningen, nu när vi har en nedskräpningslag, ser mellan fingrarna med det allra mest frekventa skräpet i vår miljö.

Och nu får Håll Sverige rent stöd från ett av regeringspartierna. Miljöpartiet tog på helgens partikongress beslut att verka för att småskräp som cigarettfimpar och snus ska föras in på listan över sådant som ska ge böter. Som det är i dag riskerar rökaren eller snusaren inga konsekvenser när de släpper sitt skräp på marken.

Det är lätt att sympatisera med miljöpartisternas tanke. Det är underligt att lagstiftningen, nu när vi har en nedskräpningslag, ser mellan fingrarna med det allra mest frekventa skräpet i vår miljö. Och det finns en logik i att Sveriges vanligaste form av nedskräpning blir straffbart.

Att skicka en sådan signal är vettigt – men det riskerar samtidigt att inte bli annat än ren symbolpolitik i praktiken.

Rökare släcker sin cigarett. Foto: Erik Mårtensson/TT

För verkligheten är sådan att nedskräpningslagstiftningen redan i dag är en tandlös tiger. Polisen utfärdar väldigt få böter för brottet – under 2017 uppgick de till totalt 102 stycken i hela Sverige och trenden är att böterna blir färre och färre år från år.

Om den som bryter mot reglerna vet med sig att risken att åka fast är minimal blir den avskräckande effekten med ett förbud ringa. Det är därför svårt att se att risken för en 800-kronorsbot skulle ge några större effekter – fimparna kommer hamna på marken ändå.

Och kanske är det inte denna piska i form av böter som är rätt metod för att slippa eländet. Inte enbart i alla fall. Den behöver i så fall kompletteras med klassiska åtgärder som fler och lättillgängliga papperskorgar och askkoppar. Det ska vara lätt att göra rätt, det har betydelse.

Likaså är ett fortsatt uthålligt folkhälsoarbete betydelsefullt för att informationsvägen helt enkelt se till att antalet rökare minskar – då minskar även rökarnas lämningar.

Mer läsning

Annons