Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Den komplicerade dans Björklund nu bjuder upp till riskerar hamna i diket

/
  • Du kanske ska prova att bara ringa upp finansministern i stället, Jan Björklund?

Annons

Det går bra för Sverige. Det är förklaringen till att oppositionen tillåter sig att börja rucka på budgetreglerna, men inte vill förhandla med regeringen.

Det är sådant man kan unna sig så länge vi har tillväxt i ekonomin, överskott i affärerna med utlandet, sjunkande arbetslöshet, stigande reallöner och ökad köpkraft för alla som har arbete.

Så har det varit ganska länge nu och då är det kanske inte så konstigt att krisåren i början av 1990-talet börjar förblekna i minnet. De budgetregler som skapades då för att inte en ny kris skulle kunna uppstå är inte så viktiga längre när oppositionen lägger sina förslag.

De rödgröna var först ut med att nagga i regelverket när de i opposition stoppade en skattesänkning 2013 med hjälp av Sverigedemokraterna.

Även om det kanske inte är något formellt brott mot regelverket är det samma tendens vi nu ser när centern vill att de borgerliga ska reservera sig mot höjd inkomstskatt, ändrade skatteregler för företagare och höjd flygskatt.

Likadant när Liberalernas Jan Björklund föreslår anser att de borgerliga ska lägga förslag om tillkännagivanden i riksdagen om att de är motståndare till skattehöjningarna.

Planen är att få majoritet i riksdagen tillsammans med (SD).

Om regeringen ändå lägger fram skattehöjningarna ska de borgerliga enligt Björklund lägga en misstroendeförklaring mot de ansvariga statsråden – i det här fallet finansminister Magdalena Andersson, infrastrukturminister Anna Johansson och kanske också näringsminister Mikael Damberg.

Björklund svarade på frågor från journalister i riksdagen under onsdagen, men det blev inte så mycket klarare under den pressträffen än att han hade goda förhoppningar om att allianspartierna till slut ska kunna komma överens om hur de ska agera gentemot regeringen.

Centerns och Liberalernas minst sagt snåriga sätt att bedriva oppositionspolitik är resultatet av att de till skillnad från Moderaterna och Kristdemokraterna inte vill lägga en gemensam alliansbudget.

Den skulle kunna få stöd av Sverigedemokraterna och (C) och (L) vill absolut inte fälla den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna.

Frågan är dock om inte det trixande som Centerns Per Åsling och Liberalernas Jan Björklund lanserat kan leda till precis samma sak.

Det är klart att de skattehöjningar som regeringen nu flaggar för efter förhandlingar med Vänsterpartiet kan vara skadliga ur ett borgerligt perspektiv.

Men om man nu verkligen vill göra något åt det vore det en mycket mer konstruktiv väg att lyfta luren till finansministern för att tala om saken.

Mycket talar för att regeringen skulle kunna gå med på ganska mycket för att vara säker på att den budget som läggs fram har ett bredare stöd i riksdagen.

Långsiktigt vore det också en klok borgerlig strategi. Även om allianspartierna blir större än de rödgröna efter nästa val kommer de inte att kunna regera utan att vara beroende av (SD) om de inte kan göra upp med Socialdemokraterna och/eller Miljöpartiet.

Men organiserat samarbete över blockgränsen verkar tyvärr omöjligt så länge det går bra för Sverige.

Det är bara när det är kris som partiledningarna förmår att samarbeta och göra upp om viktiga strukturella reformer.

Mer läsning

Annons