Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Därför måste vi stanna kvar i Afghanistan

Ska Sverige fortsätta med sin militära utbildningsinsats i Afghanistan? Nej, säger en rad debattörer med tidigare ambassadören Sven Hirdman i spetsen. Men om det internationella samfundet drar sig ur Afghanistan riskerar det att leda till att talibanerna åter tar makten i det krigshärjade landet.

Annons

Afghanska säkerhetstyrkor patrullerar i Kabul efter ett terrordåd tidigare i veckan. Foto: AP Photo/Massoud Hossaini.

USA:s längsta krigsinsats fortsätter. Det har nu gått 16 år sedan amerikanerna gick in i Afghanistan för att störta den medeltida talibanregimen och därefter återuppbygga ett stabilt och säkert land. Men det går trögt.

Väldigt trögt.

Mer än ett decennium efter "Operation Enduring Freedom", och tre år efter att ISAF avslutades, så är talibanerna på frammarsch. De uppges kontrollera omkring 40 procent av Afghanistan. Och som om det inte vore nog, så har Islamiska staten (IS) etablerat sig i landet.

Brutala terror- och våldsdåd har avlöst varandra. Självmordsbombare och terrorister har slagit till mot shiamoskéer, tv-stationer, marknader och banker.

USA:s president Donald Trump var under valrörelsen starkt kritisk till Afghanistaninsatsen. Men sedan han flyttat in i Vita huset har inställningen ändrats. Trump har nyligen beslutat att förstärka den amerikanska insatsen, som i dag omfattar 8000 specialstyrkor, i Afghanistan med omkring 3000 soldater.

Sverige bidrar också, med en ickestridande insats, till Natos utbildnings- och rådgivningsuppdrag "Resolute Support Mission" med omkring 30 soldater. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill att den svenska insatsen ska börja rikta sig in på att även utbilda afghanska specialstyrkor.

Men en rad debattörer, bland annat tidigare ambassadören Sven Hirdman och tidigare FN-ambassadören Anders Ferm, är kritiska till den fortsatta svenska militära insatsen i Afghanistan. I en debattartikel i SvD oroar sig debattörerna för att Sverige åter är "på väg in i ett meningslöst krig i Afghanistan med USA och Nato som tongivande krigsherrar".

Hirdman, Ferm och kompani lägger stor tonvikt vid USA:s bombattacker och CIA-operationer för att "likvidera afghanska motståndsmän".

Motståndsmän. Det var ett kreativt sätt att beskriva militanta och brutala talibaner och IS-fanatiker.

Men visst, debattörerna har delvis rätt. Men de är samtidigt mycket ohederliga i sin argumentation. Det är som Johanne Hildebrant, före detta krigskorrespondent och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin, skriver i ett svar till debattörerna:

"Sant är att 95 afghaner dödats och 137 skadats av flygbombningar vilket innebär en 43 procentig ökning, och att dryg två tredjedelar orsakades av internationellt flyg och en tredjedel av afghanskt flyg. Men att inte samtidigt nämna att talibanerna, IS och andra väpnade islamiska terrororganisationer dödade 1 141 människor och sårade 2 348 är ohederligt."

Vad tror ni skulle ske om det internationella samfundet drog sig tillbaka helt från Afghanistan? Skulle det leda till fred? Så klart inte, tror man det är man ytterst naiv. Risken är den att talibanerna åter hade tagit makten i Afghanistan och tvingat på det afghanska folket sitt brutala och medeltida välde. Och Afghanistan skulle bli en bas för terrorism igen.

"Vi kommer att stanna i Afghanistan så länge vi bedömer det som nödvändigt", sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tidigare i veckan. Ja, det är tyvärr nödvändigt.

Mer läsning

Annons