Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Därför bör Sverige återinföra fastighetsskatten snarast

Annons
Det svenska skattesystemet tar ut för höga jobbskatter i förhållande till andra skattebaser. Finansminister Magdalena Andersson (S) borde tänka om. Foto: Jonas Ekströmer

De höga skatterna på arbete är skadliga för ekonomin och måste sänkas. Andra intäktskällor finns, men det kräver ett större omtag i skattesystemet. Därför behövs en bred och blocköverskridande skattereform.

Två tredjedelar av skatteuttaget kommer idag från skatt på arbete. Det främjar inte direkt människors vilja att gå från bidrag till arbete. I de högre inkomstlägena är problemet snarare att det inte lönar sig att arbeta mer än vad man gör – marginalskatterna är så pass höga att den lediga tiden blir mer värd.

Ett sätt att få ner inkomstskatterna är förstås att försöka beskatta saker som är sämre än arbete. Miljöförstöring eller koldioxid, till exempel. Vid närmare granskning visar det sig dock att Sverige redan idag har höga miljöskatter.

Timbros chefsekonom Jacob Lundberg visade till exempel i en rapport 2016 att den svenska koldioxidskatten borde sänkas med två tredjedelar för att både vara tillväxtfrämjande och effektiv ur klimatsynpunkt.

Ett annat problem med alltför höga miljöskatter är att de tenderar att vara en vikande skattebas. När utsläpp beskattas hårt minskar de. Det är förstås en del av poängen, men leder till att vi – givet samma samlade skatteuttag – behöver hitta en annan intäktskälla.

Här kommer momsen in, som har få negativa effekter på ekonomin jämfört med exempelvis inkomstskatterna. Men det svenska skattesystemet utnyttjar inte momsen tillräckligt bra.

Dels finns en mängd olika momssatser, som inte bara krånglar till skattesystemet utan också gör att staten värderar konsumtion olika.

Att införa en enhetlig momssats på 25 procent skulle ge cirka 60 miljarder i intäkter till statskassan. Att det skulle innebära höjda matkostnader för hushållen, eftersom matmomsen idag är på 12 procent, kan kompenseras bland annat genom sänkt skatt på arbete.

Men som rapporten Momsens skattebas och skattesatser från Svenskt Näringsliv visar finns dessutom en mängd branscher, varor och tjänster som idag är helt momsbefriade.

Det rör sig om allt från fastigheter till kultur, idrott, finansiella tjänster, spel och lotterier. Att momsbelägga också dessa sektorer skulle kunna ge ytterligare 60 miljarder.

Det innebär att inkomstskatterna skulle kunna sänkas mycket kraftigt, vilket ger fler i arbete och en stor skjuts för tillväxten.

En återinförd fastighetsskatt – visserligen kontroversiellt, men ekonomiskt sunt – är ett annat sätt att möjliggöra sänkta inkomstskatter. Det skulle också göra de annars skadliga ränteavdragen mer rimliga.

Det finns många andra delar i skattesystemet som behöver ses över. Kapitalbeskattningen är generellt hög och har, likt momsen, många olika skattesatser. Konsumtionen av tjänster är präglad av skattekilar och skulle behöva utökade avdrag.

Det bleknar dock i jämförelse med inkomstskatterna, som sedan "århundradets skattereform" 1991 stigit både i nivå och progressivitet. Förhoppningsvis kan Sveriges behov av en ny, bred skattereform komma att prägla valåret.

Joakim Broman

Mer läsning

Annons