Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Därför bör inte Sverige satsa 3 Mdr på en grupp ensamkommande

Annons
Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lade fram regeringsförslaget som beräknas kosta tre miljarder kronor.

De ensamkommande ska få en ny chans att stanna. Det vill regeringen, som har lämnat in en remiss till lagrådet.

Förslaget innebär att ensamkommande ungdomar som ansökt om uppehållstillstånd före 24 november 2015 och då uppgav sig vara under 18 år kan få sin sak prövad på nytt.

Uppehållstillstånden gäller för dem som studerar eller avser att studera på gymnasiet och är tidsbegränsat.

Sammantaget rör det sig om ungefär 9000 personer och kommer att kosta staten tre miljarder kronor på tre år.

Lagrådsremissen har fått kritik av flera remissinstanser. Polisen är kritisk till att regeringen vill slopa kravet på att identiteten, och därmed åldern, ska styrkas.

I stället ska det räcka att identiteten är sannolik. Detta kommer att innebära en sämre kontroll över vilka personer som vistas i landet.

Man kan givetvis försvara förslaget ändå, med hänvisning till att det rör sig om en utsatt grupp. Men remissen är så dåligt utformad att riksdagen ändå bör rösta nej.

Lagändringen innebär en urholkning av idén att asyl ska ges till människor som har asylskäl.

Dessutom är det orättvist att den som lämnade in sin asylansökan efter den 24 november 2015 inte omfattas av förslaget.

Det finns även långsiktiga konsekvenser som man också måste ta hänsyn till.

För det första signalerar regeringens förslag att Sverige kan komma att ändra sina regler lättvindigt, vilket kan leda till en ”pull-effekt” där fler söker sig till Sverige i hopp om att en ny lagändring ska ske.

För det andra innebär de tillfälliga uppehållstillstånden att människor ändå måste skickas hem efter studenten. Vad ska hända då? Ytterligare ett undantag?

Risken är stor att denna grupp i stället går under jorden och blir en del av ”skuggsamhället”. Ett reportage i SR:s Konflikt (180317) skildrar livet för många av de ensamkommande som fått utvisningsbeslut: narkotikamissbruk, kriminalitet, risk att utnyttjas som svart arbetskraft eller för prostitution.

En lösning är givetvis att ge alla permanent uppehållstillstånd med rätt till sociala välfärdsförmåner.

Men i rättvisans namn måste alla asylsökande behandlas lika, vilket i så fall skulle innebära en generell amnesti till alla som fått avslag.

Det skulle leda en enorm kostnad för Sverige, och har antagligen ett mycket begränsat stöd bland befolkningen.

Regeringens lagrådsremiss liknar det finansminister Magdalena Andersson kallar svängdörrar in i landet.

Det är motsatsen till ordning och reda i migrationspolitiken.

Karin Pihl

Mer läsning

Annons