Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Därför behöver också politiker som Egardt (S) en kommunal arbetslinje

/
  • Älvdalens kommunalråd Peter Egardt (S) förlorar utjämningsbidrag från staten i budgeten om skatteintäkterna från fler älvdalingar i jobb skulle öka.

Annons

De allra flesta i politiken är överens om att skatter och bidragssystemen ska utformas på ett sätt som uppmuntrar till egen försörjning.

Det är tanken bakom både jobbskatteavdragen och begränsningar i sjukförsäkringen och a-kassan. Det brukar beskrivas som arbetslinjen.

Däremot saknar kommuner i många fall incitament att öka andelen människor med jobb. I den nya boken Framtidsstaden beskriver journalisten Lars Åberg hur det blivit lönsamt för Malmö att en stor del av befolkningen år efter år står utanför arbetsmarknaden.

"Om folk får jobb minskar skatteutjämningsbidraget och då går vi med minus", konstaterar kommuntjänstemannen Jahangir Hosseinkhah i boken och fortsätter: "folk som haft försörjningsstöd i mer än sex månader genererar bidrag från skatteutjämningen".

Det är, menar han, en anledning till varför det är svårt att få gehör för åtgärder som på allvar skulle bryta utvecklingen med stora bidragsberoende parallellsamhällen.

I dag står bidragen från skatteutjämningen för omkring en fjärdedel av Malmös kommunala budget. I Dalarnas värstingkommun Älvdalen kommer 36 procent av skattemedlen (2015) från skatteutjämning.

Systemet ger små incitament för kommunerna att arbeta med förbättringar. Utgångspunkten i systemet är nämligen inte den typ av faktorer som ligger bortom kommunernas kontroll, som exempelvis geografi och befolkningstäthet, utan skattekraften.

Medan det är rimligt att exempelvis en glesbygdskommun kompenseras för de merkostnader för välfärden som geografin för med sig, innebär systemets utformning i dag att kommuner snarare kompenseras för att de misslyckats med att förbättra sin skattekraft.

Som nationalekonomen Nima Sanandaji nyligen påpekade förlorar en kommun som lyckas höja sina skatteintäkter omedelbart merparten av intäkterna i form av minskade utjämningsbidrag, samtidigt som kommuner nästan fullt ut kompenseras om skattekraften försämras (Dagens Samhälle 17/1).

Många kommuner står i dag inför en kostnadschock när andelen invånare som står långt från arbetsmarknaden ökar som en konsekvens av de senaste årens stora flyktinginvandring.

Med svaga incitament att bryta människors utanförskap är risken stor att det leder till både stora skattehöjningar och till att fler kommuner blir bidragsberoende.

Skatteutjämningssystemet behöver reformeras, så att det uppmuntrar kommuner att stå på egna ben och att få fler i arbete. Med andra ord; en arbetslinje även för kommunpolitiker.

Mer läsning

Annons