Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Därför är det fel att skattebetalarna köper in allt mer klimatskadlig ekologisk mat

Annons
Köttproduktion svarar för en stor del av världens så kallade växthusgaser.  Foto: SCANPIX

I Sverige äter vi mer ekologisk mat än någon annanstans i världen. Inte minst beror det på att kommuner och landsting ständigt ökar andelen ekologiska råvaror när de upphandlar maten till skolor och sjukhus.

Hos Landstinget Dalarna uppskattar man att 30 procent av den inköpta maten var ekologisk under 2016. Trenden har varit stigande.

Det här låter ju bra för många. Ekolobbyisterna har verkligen lyckats få svenskarna att tro att ekologisk mat är bättre både för hälsan och klimatet.

Saken är bara den att det inte riktigt stämmer.

Framförallt skiljer sig miljönyttan åt beroende på vilka livsmedel vi talar om. När det gäller kött är ekologisk produktion sämre för klimatet. Detsamma gäller i hög utsträckning även vid odling av spannmål och grönsaker.

Här måste vi vara tydliga med att det är skillnad på miljö och klimat. En produktionsform som är bra för miljön, som exempelvis leder till god biologisk mångfald eller liten påverkan på vattendrag, behöver inte vara bra för klimatet – alltså när det kommer till utsläpp av växthusgaser.

Det finns också anledning att påpeka att även det jordbruk som använder sig av kemiska metoder för bekämpning av ogräs och skadedjur har blivit renare och mindre giftigt i takt med ökat miljömedvetande och högre krav. Det gäller åtminstone den svenska livsmedelsproduktionen.

En annan viktig aspekt är det faktum att ekologisk matproduktion kräver betydligt större arealer än den som inte är ekologisk och att det skulle vara svårt att klara världens livsmedelsförsörjning om all odling var ekologisk.

Vad gäller hälsoeffekterna har det visat sig vara svårt att visa att ekologisk mat är bättre för hälsan än den oekologiska. Däremot är det klart att de ekologiska varorna i vissa fall innehåller färre vitaminer än den oekologiska.

De gifter man kan få i sig av bekämpningsmedel är inte farligare än de naturliga gifter som oftare finns i den obesprutade maten eller i sådana livsmedel vi glatt stoppar i oss trots att vi är medvetna om riskerna. Dit hör exempelvis kaffe.

Med detta sagt: ekologiska livsmedel behöver inte vara dåliga, vare sig för hälsa eller miljö. I vissa fall är de bra, eller bättre, än dem vi odlar på traditionellt vis. I vissa fall är de bra för miljön men sämre för klimatet. Viktigare är kanske konstaterandet att de livsmedel som inte är ekologiska inte är så farliga som ibland görs gällande.

Med tanke på ovanstående är frågan om skattepengar ska användas till just ekologiska livsmedel? Den ekologiska maten är betydligt dyrare och våra kommuner och landsting badar inte precis i pengar.

Det finns ingen automatik i att ekologisk matproduktion skulle vara önskvärd i sig - frågan är mer komplicerad än så. Ändå har landstinget och kommunerna ofta uttalade mål att öka andelen inköpt ekomat. Den här normen förtjänar att ifrågasättas rejält.

För den som vill göra en rimlig insats för klimatet vore det betydligt bättre att skippa ekoprodukterna och satsa på att servera mindre kött.

Det är nämligen helt säkert att köttproduktion är ett av de största hoten mot klimatet. Dessutom skulle det spara pengar åt skattebetalarna i stället för att bli allt dyrare, vilket är utvecklingen för ekomaten.

Det finns angelägnare hål att stoppa skattebetalarnas pengar i än i ekomat, som saknar hälsoeffekter och som försämrar jordens klimat ännu mer.

Skribenten Sofia Mirjamsdotter.

Mer läsning

Annons