Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Dalakommunerna måste spara för att klara välfärden

Annons

STOCKHOLM 20151002Spargris med de nya svenska sedlarna 20, 50, 200,  och tusen kronor. 100 och femhundrakronorssedlarna släpps om ett år.Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080

40 miljarder kronor. Så mycket kommer kommunerna och landstingens underskott att ligga på år 2020, om ekonomin fortsätter att utvecklas som hittills. Det menar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL i sin senaste ekonomirapport.

Den främsta orsaken är att den yngsta och äldsta delen av befolkningen ökar. Detta är en följd av invandring men också av ökad livslängd.

Färre kommer att behöva betala för fler. Men redan nu dras kommunerna med ekonomiska problem. Att kommunalskatten aldrig varit så hög vittnar om detta. Men det tuffar på, eftersom landet befinner sig i en högkonjunktur. Arbetslösheten ligger dock på knappt 7 procent. Värre lär det bli efter 2018, då ekonomin förväntas svalna av. Ökad arbetslöshet betyder mindre skatteintäkter.

Det finns alltså skäl att vara orolig för framtidens välfärd. Frågan är om kommun- och landstingspolitikerna inser detta. En viktig förutsättning är att insikten ökar om att sämre tider väntar, skriver SKL.

Detta faktum måste politiker på alla nivåer ta till sig. Eftersom skattehöjningar har en gräns behövs en rad åtgärder. Kommunpolitiker måste rätta mun efter matsäck och inte dra igång projekt eller lova väljarna satsningar som inte har finansiering. Effektivisering i välfärden är nödvändigt men kommer inte att vara tillräckligt.

Det är dessutom uppenbart att kommunerna kommer att behöva mer bidrag från staten. Enligt SKL fungerar inte det nuvarande systemet med riktade bidrag, som inte tar hänsyn till olika förutsättningar och problem i olika delar av landet. I stället måste ersättningarna bli mer generella.

Men det kräver å andra sidan att politikerna tar sitt ansvar och inte litar på att staten ska pumpa in pengar där kommunen misslyckas. Det kommunala utjämningssystemet som det fungerar i dag uppmuntrar inte kommunpolitiker till att stärka sin egen skattekraft – snarare tvärtom, eftersom de riskerar att mista statsbidrag när fler kommuninvånare går från bidrag till arbete. Det är inte hållbart i längden.

För att undvika en välfärdskris måste både staten och kommunerna ta sitt ansvar. Och det betyder inte – som det så ofta blir – att parterna skyller ifrån sig på varandra.

Mer läsning

Annons