Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Äntligen kommer också den svenske kocken i IS att kunna åtalas för terrorn

Annons

Det förhöjda terrorhotet utgör ett nytt normalläge. Den slutsatsen drar Säkerhetspolisen i sin årsbok för 2017, som presenterades under torsdagen.

Den främsta orsaken är att antalet individer i våldsbejakande extrema kretsar ökat från några hundra till flera tusen.

Ungefär samtidigt klubbade regeringen en lagrådsremiss om skärpta terrorlagar. Mycket av innehållet är bra. Deltagande i terrororganisationer kriminaliseras, även om de handlingar som utgör deltagandet inte är olagliga.

I framtiden blir det olagligt även att laga mat eller sköta logistiken för IS. Det blir också olagligt att rekrytera till och att göra affärer med terrororganisationer.

Men regeringen föreslår också att det ska bli olagligt med “självstudier i terrorsyfte”, det vill säga att göra nätsökningar för att lära sig mer om exempelvis vapen eller sprängmedel.

Det är en märklig tanke som verkar ha åkt med av bara farten när terrorlagarna skulle justeras.

Det är en sorts tankeförbud. Vad skiljer en islamistisk terrorist i ett tidigt skede från en deckarförfattare som vill göra en trovärdig beskrivning av ett mord?

Gör verkligen en sådan kriminalisering det lättare att agera mot en ensam terrorist, vilket justitieminister Morgan Johansson (S) påstår? Kan lagen upprätthållas utan massiv övervakning av internettrafiken?

Det är redan idag svårt att få fällande domar i fall där handlingarna haft betydligt starkare koppling till terror än en googling.

Under 2016 friades en 25-åring som åtalats för att ha gjort en resa i terrorsyfte, trots att mannen själv sagt att han velat ansluta till Nusrafronten, en gren av al-Qaida.

Joakim Broman

Mer läsning

Annons