Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Äntligen blir det lättare att avhysa illegala bosättare från privat mark

Annons

Nedskräpning, konflikter och en äganderätt som inte respekteras. Efter några års debatt om de läger som bland andra bärplockare, tiggande EU-migranter och hitresta asfaltsläggare upprättar på olika håll i landet, stramas lagstiftningen nu upp. Det ska bli lättare att avhysa personer som slår läger på annans mark mot markägarens vilja.

En illegal bosättning. Reglerna stramas nu åt.

En ny form av särskild handräckning, som man kallar för avlägsnande, införs. I och med förändringen blir det både billigare och enklare för markägaren att få den egna marken i besittning. Inom tre veckor ska beslut fattas, och det ska sedan inte ta mer än fem dagar innan avlägsnandet verkställs.

När frågan under onsdagen debatterades i riksdagen rådde det relativ samsyn, även om i synnerhet Moderaternas Carl-Oskar Bohlin gjorde sitt bästa när det gällde att pressa miljöpartister och vänsterpartister. Vissa skillnader i synen på äganderätten och samhällets skyldigheter märktes också.

Carl-Oskar Bohlin (M) har agerat föredömligt för att stärka markägares rättigheter.

Vänsterpartiets Nooshi Dagostar relaterade de otillåtna bosättningarna tydligt till bostadsbristen i Sverige. "De har ju inget val uppenbarligen, eftersom de måste bosätta sig på annans mark", konstaterade Dagostar i ett replikskifte med Carl-Oskar Bohlin. Senare i debatten slog hon även fast följande: "Det finns inte tillräckligt med bostäder i vårt land och därför måste man göra på det här sättet".

Ett stort problem med ett sådant synsätt är dock att det hamnar snubblande nära en legitimering av olagliga bosättningar. Fattigdom kan inte innebära ett frikort att bete sig hur som helst mot andra, och det kan rimligen inte vara svenska bostadsmarknadens fel att människor reser till Sverige och slår läger på kommunal och privat mark utan tillåtelse.

Det har givetvis inte varit tillåtet att bosätta sig mot fastighetsägarens vilja tidigare heller, men svårigheterna att fastställa bosättarnas identiteter har ibland legat anmälarna i fatet. Polisen har hänvisat till Kronofogden och processerna har kunnat bli både segdragna och kostsamma.

Med den skärpta lagstiftningen ska det bli lättare att agera även om det inte går att fastställa allas identitet, och även personer som tillkommit till lägret efter att ansökan har lämnats in ska kunna avlägsnas. Riksdagen ville dock gå steget längre när det gäller att utkräva personligt ansvar. I ett tillkännagivande till regeringen framhöll oppositionen att regeringen bör ta fram ett lagförslag om att alla som har identifierats som otillåtna bosättare ska få samma ansvar för kostnaderna.

De förändringar som träder i kraft 1 juli kan tyckas rimliga, men alla har inte välkomnat att markägare får lättare att hävda sin rätt. Svenska kyrkan har exempelvis motsatt sig att bosättare behandlas som ett kollektiv, och samfundet har krävt att kommuner ska undantas från de nya reglerna. Kommunerna borde i stället anvisa bosättarna till annan plats, har kyrkan resonerat.

Illegala bosättningar skulle alltså bli en biljett till samhälleligt omhändertagande, och det är lätt att se vilka risker ett sådant system skulle medföra. Ockupera och du skall bli belönad.

Så kan vi inte ha det. Social problematik måste erkännas och i möjligaste mån motverkas, men även friheten att äga måste faktiskt försvaras.

Mer läsning

Annons