Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: 80 år efter Kristallnatten växer antisemitismen återigen – när ska vänstern sluta tona ner judehatet?

Annons
Manifestation för att hedra minnet av Kristallnattens offer.  Foto: Henrik Montgomery/TT

I helgen är det 80 år sedan Kristallnatten.

Natten mellan den 9 och 10 november 1938 blev kulmen på de våldsamma pogromer mot judar som genomfördes under en veckas tid i Tyskland. Hundratals judar mördades, tiotusental fördrevs. Synagogor stacks i brand och butiker med judiska ägare vandaliserades.

Vi vet alla hur det gick de följande åren…

LÄS ÄVEN: Gabriel Ehrling: För att bekämpa antisemitismen måste vi förstå den – och judehatet har flera ansikten

Antisemitismen och judehatet har en lång historia. Och tyvärr är hatet mot och förföljelsen av judar inte bara något som har skett historiskt, utan det pågår än i dag.

För bara någon vecka sedan öppnade den amerikanske nazisten Robert Bowers eld mot synagogan Tree of Life i Pittsburgh och dödade 11 personer. I Mellanöstern är judehatet utbrett.

Förra året sa imamen Samir el Refari vid en demonstration i Helsingborg att judar är ”apornas och svinens avkommor”. Vänsterkolumnister med Jan Guillou i spetsen försöker bortförklara och tona ner judehatet genom att ställa det mot den ökade islamofobin – som att de två inte skulle kunna existera sida vid sida.

Det är förstås milsvid skillnad på exemplen ovan –  allt från kallblodigt mördande till misstänkliggörande – men de är alla del av samma berättelse.

De senaste åren har vi sett exempel på åtskilliga blodiga dåd riktade mot judar. Förutom det senaste massmordet i Pittsburgh så har vi till exempel uppmärksammade fall från Danmark och Frankrike i närtid.

LÄS ÄVEN: Hédi Fried vill att lärare informerar elever om nazism: "Fördomar kan man inte stryka över en natt"

Och judar i Sverige vittnar om hur osäkerheten har ökat även här. Särskilt allvarlig har situationen blivit i Malmö, men även från andra delar av Sverige kommer rapporter om antisemitiska hatbrott och vittnesmål om judar som inte vågar vara öppna med sin religiösa tillhörighet. Ofta väljer de att inte bära – eller dölja – kippa, smycken eller andra symboler som avslöjar deras judiska identitet, när de rör sig offentligt.

I Dagens Nyheter skrev företrädare för Judiska centralrådet i Sverige nyligen en debattartikel där de argumenterade för att samhället måste ta ett större ansvar för svenska judars säkerhet. I dag tvingas judiska församlingar enligt artikelförfattarna lägga upp till hälften av sina intäkter på säkerhet…

Det är förstås en enorm tragedi att judar 80 år efter kristallnatten och mer än 75 år efter den tyska judeutrotningen upphörde fortfarande är en så utsatt minoritet.

Antisemitismen är inte särskilt utbredd i Sverige. Men de senaste åren har hotbilden mot judar ökat. Som företrädarna för Judiska centralrådet skriver i sin artikel: ”Våldsbejakande islamister ser oftast judar och judiska institutioner som legitima mål och inom den nazistiska rörelsen är antisemitismen en grundpelare.”

Det är samhällets skyldighet att se till att alla – oavsett de är judar, kristna eller muslimer – kan leva i frihet och utöva och öppet visa sin religionstillhörighet utan att riskera liv och hälsa. Här finns mycket mer att göra.

Mer läsning

Annons