Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarnas massflykt från klassrummen

Annons

Runt om i Sverige finns crka 35 000 personer i arbetsför ålder med giltig lärarexamen, som inte arbetar som lärare. Statistiska centralbyrån levererar uppgiften. Vadan detta strömhopp från katedern?

Merparten manliga exlärare uppger missnöje med skolväsendets löner som viktigaste orsak till avhoppet. Kvinnorna hänvisar övervägande till klassrummets stress och allmänt hårda arbetsmiljö.

Främsta orsaken till att utexaminerade lärare sökt sitt verksamhetsfält utanför skolan är ju att gräset befunnits grönare där - bättre betalt och/eller mindre slitsamt jobb. För många framstår lärarjobbet som något man enkom väljer i brist på bättre.

Botemedlen för lärarkrisens avhjälpande förefaller principiellt uppenbara - högre lärarlöner och bättre arbetsmiljö!

Verkligt höga löner har väl pedagogiken aldrig erbjudit sina utövare. Men förr förlänade dock folkskollärar-, adjunkt- och lektorstiteln sina innehavare en icke föraktlig social status. Numera erbjuder jobbet både klen lön och lindrig status ur ett akademiskt perspektiv sett.

Lägg därtill en hård och stressig arbetsmiljö.

Det klassiska akademiska lärarkallet i all ära - mer materialistiska bevekelsegrunder måste uppenbarligen till om katastrofal lärarbrist inte ska drabba den redan hårt prövade svenska skolan.

Pengar är trots allt ett välbeprövat övertalningsmedel - och därtill ett argument, som flertalet begriper.

Mer läsning

Annons