Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landsbygden - valfråga som försvann

/
  • Det är ofta kvinnor som står som initiativtagare och pådrivare i de lokala utvecklingsgrupperna, hävdar fortskaren Anette Forsberg. Mary Bäck i Äppelbo Gemenskap är en mångårig kämpe och initiativtagare i det lokala utvecklingsarbetet.  Foto: Sven Thomsen

Annons

Årets valrörelse har inte haft mycket till övers för landsbygdens framtid. Visserligen har ett och annat parti i de båda politiska blocken signalerat att de har en politik för hela Sverige, men redovisningen av det faktiska innehållet har lyst med sin frånvaro. Problematiken kring landsbygdens utvecklingsfrågor kom desto mera i fokus i Äppelbo i går, när etnologen och forskaren Anette Forsberg från Falun presenterade sin doktorsavhandling, Kamp för bygden.

Under tre år av fältarbete har Anette Forsberg studerat förhållandena i byn Trehörningsjö med 200 invånare, sju mil från centralorten Örnsköldsvik. Den avhandling som nu resulterat i en doktorshatt, visar på både möjligheter och svårigheter i landsbygdens utvecklingsarbete. Valet av rubrik på avhandlingen säger det mesta om Anette Forsberg slutsats av vad som krävs för att landsbygdens överlevnad ska ha en chans; det handlar om att uppbåda kampvilja bland dem som lever i landets små och medelstora byar.

Det var ingen tillfällighet att Forsberg, numera knuten till Coompanion Kooperativ utveckling i Borlänge, valde att presentera sin avhandling i Västerdalarna. Här finns en aktiv ekonomisk förening, Äppelbo Gemenskap, som sedan tidigt 90-tal lyckats samla befolkningen i syfte att inte bara slå vakt om lokal samhällsservice utan också utveckla verksamheten i nya former. Närmast på dagordningen står önskemålet om att ta över driften av kommunens äldreboende i byn.

Anette Forsbergs avhandling lyfter fram misstron från samhällsbyråkratin mot det lokala utvecklingsarbetet. Tjänstemännens och byråkraternas krav på att förslagen från utvecklingsgrupperna måste vara mätbara och igenkännbara leder ofta till att arbetsuppgiften tar så mycket kraft av de lokala aktörerna att engagemanget dör. Bland fina begrepp och formuleringar tappar också civilsamhället de lokala aktörerna ur sikte.

Avhandlingen är en osentimental rapport om problematiken kring landsbygdens omställning, men visar också på flera exempel där uthålliga byutvecklare har haft framgång med sin kamp. Läsningen föder både hopp och tvivel om samhällets grundläggande inställning till landsbygdens framtid. Anette Forsbergs studie är därmed ett viktigt bidrag till den fortsatta debatten kring frågeställningen om hela Sverige verkligen ska leva?

Mer läsning

Annons