Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskap Dalarnas framtid

Annons

Teknikutvecklingen och den jämförelsevis höga lönenivån i Sverige gör att Dalarna i allt lägre grad kan konkurrera inom exempelvis enklare tillverkningsindustri och råvarutvinning. Dessa arbeten återfinns i allt större utsträckning i extrema låglöneländer i Asien, Östeuropa eller Sydamerika. De bästa utsikterna för att kunna behålla sysselsättning, lönenivåer och välfärd ligger därför i skapandet av kunskapsbaserade uppfinningar, företag, varor och tjänster.

Det som i dag kallas globalisering är i grunden ett verk av kapitalismens inneboende logik. Alla företag är alltid till syvende och sist beroende endast av ekonomiska faktorer, de är aldrig några välgörenhetsinrättningar och det är därför det aldrig går att lita på att ett företag stannar kvar på en plats av idealistiska skäl. Går det att tillverka produkter i Kina och betala arbetarna en tiondel av svensk lön så utnyttjar många företagare detta tillfälle. De moraliska aspekterna av detta beteende kan diskuteras men de är kanske i första hand av privat natur och inte ämnet för denna artikel.

Endast isolerade krafter i det svenska samhället vågar dock på allvar föreslå att svenska löner ska sänkas så att vi kan konkurrera med kinesiska eller lettiska löner och därmed om samma arbetstillfällen.

I stället bör vi diskutera de positiva scenarierna. Genom en ökad satsning på utbildning, forskning och alla former av kunskapsuppbyggnad kan Dalarna bli en stark region i många decennier framåt. Vad är då kunskap?

Den gamla klyschan kunskap är makt har de flesta hört till leda men kanske kan man hävda förenklat att kunskap helt enkelt är vetande. Därmed är kunskapsinhämtning naturligtvis inget som är reserverat för skolelever, studenter eller professionella akademiker. Kunskapsuppbyggnad sker på alla arbetsplatser överallt varje dag.

Det som behöver öka är spridningen och tillvaratagandet av kunskaper.

Det finns redan många goda exempel på hur kunskap utnyttjas till framgång i Dalarnas näringsliv. Vasaloppets enastående utveckling och Sälens framväxt som Sveriges största skidort hade inte varit möjlig utan en omfattande, lokal kunskapsuppbyggnad. SSAB:s utveckling från krisföretag till världsledande på stålprodukter till bilbranschen är ytterligare ett sådant exempel.

Samhällsvetenskaplig forskning visar att nya uppfinningar, idéer, företag och projekt i mogna industriländer som Sverige främst uppstår i kreativa miljöer, ofta kallade kluster på akademikerspråk.

Där möts människor från närliggande och likartade verksamheter. Det kan vara kapitalister, studenter, forskare, företagare, PR-människor, mediefolk, driftiga arbetare och tjänstemän som regelbundet utbyter tankar och idéer och inte minst - kunskaper. Sådana här miljöer anses vara en viktig, kanske avgörande, pusselbit för skapandet av sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Omständigheter som närhet till råvaror som skog, jord, vatten eller mineraler anses inte alls ha samma betydelse som för 100-150 år sedan då sådana betingelser kunde avgöra en företagsetablering.

Dessvärre är det ont om kluster, det vill säga kreativa miljöer, i Dalarna. Även om goda försök att åstadkomma sådana pågår på flera håll.

JONAS LERSTEN

Mer läsning

Annons