Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: SD-politiker tycker att det inte "luktar" "svenskt" i Avesta – men det är nationalismen som stinker

I dag är det nationaldagen och den här sidan skulle kunna vara en text om att nationalism är något nytt, att globalisering är bra och att det är lite töntigt att vifta med flaggor.

Annons
Riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) vill diskutera svensk kultur.

För ovanlighetens skull går det delvis att hålla med de ord den kontroversielle SD-riksdagsledamoten Kent Ekeroth yttrade vid ett torgmöte i Avesta 2 juni:

"Vi behöver prata mer om den kulturella aspekten ... att ha rätten att leva i ett land som ser svenskt ut, som känns svenskt, som låter svenskt, som luktar svenskt, som smakar svenskt".

En del debattörer vill gärna göra en poäng av att det inte skulle finnas svensk kultur. Men den synen på kultur är faktiskt lite korkad. Ur ett europeiskt perspektiv är Sverige unikt då vi redan på 1500-talet har en form av maktdelning mellan centralstyret och de olika socknarna ute i landet. Kung Johan III:s kyrkoordning 1571 bestämde att varje socken skulle bygga och finansiera skol– och fattigstugor för sina invånare. Däri ligger embryot till den svenska välfärdsstaten och till den svenska läskunnigheten som sedan vidareutvecklades med husförhör, folkskolor och folkbildning. Lite tillspetsat finns det ett samband mellan Johan III som dog 1592 och den kommunala musikskolan som gav oss Abba.

Lite tillspetsat finns det ett samband mellan Johan III som dog 1592 och den kommunala musikskolan som gav oss Abba.

Kultur och tradition spelar roll men frågan är vad Ekeroth menade med "rätten att leva i ett land som ser svenskt ut"? De röda stugorna och bondbyarna som anses ursvenska kom på 1800-talet tillsammans med det vidsträckta åkerlandskapet. Tidigare låg gårdarna utspridda, husen var grå och åkerlapparna syntes knappt för all skog. Om Ekeroth menar att det är invånarna som inte längre ser svenska ut är det dock farligt nära att han inte vill ha hit fler som ser ut som undertecknad, men syftet med denna text är faktiskt att tolka honom välvilligt och då går det att påpeka att svenskarna blir alltmer vana att svenskar inte nödvändigtvis ser ut som Saltkråkan-Malin eller Emil i Lönneberga.

Svenska röda stugor har inte alltid varit röda.

Låter då Ekeroths skorrande skånska svenskt? Det var inte så pass länge sedan som det diskuterades att skånska inte skulle få förekomma i tv. Författaren PC Jersild föreslog i Aftonbladet (31/7 2008) att skåningar skulle träna bort sin dialekt eftersom "det är viktigt att man blir förstådd i offentliga sammanhang". Men det går självklart att skratta åt eftersom Jersilds förslag var med glimten i ögat och i dag diskuteras hur nyanlända snabbast kan lära sig begriplig svenska – kanske med skånsk dialekt – vilket är nödvändigt för att komma in i samhället.

Nationalskalden Carl Michael Bellman luktade illa av ruttnande tänder och för mycket sprit.

Vad som däremot är svårt att ta på allvar när det gäller Ekeroths tankar är att vi borde diskutera "vad som luktar svenskt" och vad "som smakar svenskt". Det är ett nästan komiskt uttalande för vad som skiljer det förflutna från nutiden är just lukt och smak. Om Ekeroth och jag hade åkt tillbaka i tiden hade vi mycket väl kunna föra intressanta samtal med "ursvenska ikoner" som skalden Carl Michael Bellman (1740–1795), uppfinnaren Alfred Nobel (1833–1896) eller författarinnan Ellen Key (1849–1926), men vi hade tyckt att de hade luktat illa av svett, tobaksrök, otvättade kläder och – speciellt Bellman – av dålig munhygien och alkohol. För att inte tala om att i alla fall jag hade ryggat tillbaka och fått kväljningar av all den salta och inlagda maten.

Författaren PC Jersild föreslog i Aftonbladet (31/7 2008) att skåningar skulle träna bort sin dialekt eftersom "det är viktigt att man blir förstådd i offentliga sammanhang".

Så visst finns det mycket som är unikt svenskt, men lukten och smaken hade känts främmande också för en person som ska flytta till Ungern, då gulasch faktiskt inte kom hit förrän vid den Ungerska "massinvandringsvågen 1956".

Glad nationaldag!

Mer läsning

Annons