Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Om några år kanske vi oroas över dominansen av kvinnliga nobelpristagare?

Idag dominerar männen bland nobelpristagarna. Men det blir det förmodligen ändring på.

Annons

Maria Goeppert-Mayer fick nobelpriset i fysik. Det var den senaste gången en kvinna fick det priset.

"Måste flickor lära sig läsa bara för att kunna studera kokböcker?", undrade Maria Goeppert-Mayer, professor vid University of California som 1963 fick Nobelpriset i fysik för upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur, när hon fick frågan om varför flickor skulle studera naturvetenskap.

Man märker frustrationen hon kände över att ständigt få den frågan.

Förmodligen skulle Maria Goeppert-Mayer känna frustration även idag om hon visste (hon dog blott 65 år gammal redan 1972) att hon var den senaste kvinnan som fick nobelpriset i fysik vilket gör att blott två kvinnor fått priset inom denna vetenskap. Hon och Marie Curie år 1903.

Hittills genom nobelhistorien är det en blygsam skara kvinnor som fått nobelpris. Av de totalt 900 unika nobelpristagarna fram till och med 2015 var 825 män, 49 kvinnor och 26 organisationer.

Hittills i år har det varit stor mansdominans när pristagarna i fysik, medicin och kemi presenterats. Som det brukar vara alltså.

Fredspriset – som i år tilldelades Colombias president Juan Manuel Santos – blev offentligt under fredagen. Under nästa vecka väntar tillkännagivanden av pristagarna i såväl ekonomi som litteratur.

Könsfördelningen inom vetenskapen har i alla tider varit skev. Kvinnor har inte studerat vidare utan har förväntats sätta karriären åt sidan för att istället satsa på familjen, ett val som män (än idag) mer sällan ställs inför.

Dessa gamla strukturer började luckras upp redan för många år sedan men snedfördelningen finns kvar, spåren efter århundraden av manlig dominans suddas inte bort i en handvändning.

Vad gäller nobelpriset har det varit en mansklubb även i de vetenskapliga akademierna. När Sara Danius blev ständig sekreterare i Svenska akademin blev hon den första kvinnan på posten.

Så sent som 2007 fanns inte en enda kvinna i de vetenskapliga Nobelkommittéerna. Idag leds flera av dem av kvinnor.

Det rör på sig, även om det går långsamt.

Men utvecklingen kommer att accelerera. Kanske blir det i framtiden rent av bekymrade rubriker om avsaknaden av män i nobelsammanhang.

Flickor körde för länge sedan om pojkarna kunskapsmässigt i skolan och nu dominerar kvinnor på alla nivåer i skolan och på de högre utbildningarna.

Om man tittar på statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar den att kvinnor har högre utbildningsnivå än män. Särskilt tydligt är det i åldrarna 25-34 år där mer än hälften av kvinnorna läst vidare efter gymnaiset. Andelen högutbildade – det vill säga som läst vidare i tre år eller mer – är 36 procent bland kvinnorna. Bland männen i samma åldersgrupp är det 23 procent som har samma utbildningsnivå.

Ungefär 50 procent fler kvinnor är registrerade vid svenska universitet och högskolor jämfört med män. Under läsåret 2014/15 var 404 000 studenter registrerade i grundutbildningen, 242 000 kvinnor och 162 000 män.

Trenden syns i hela världen. I Sverige ser vi också hur kvinnor dominerar i yrken som tidigare var mansdominerade. Advokater, åklagare och läkare är fortfarande mansdominerat i den åldersgrupp som närmar sig pensionsåldern medan det bland de yngre är kvinnor som dominerar.

I en värld där tillverkningsindustrin ständigt drar ner på personal (nu senast Ericssons varsel om att 3000 personer ska bort) är det klart att vinnarna på en flexibel arbetsmarknad är de som presterar i skolan och på universiteten.

Kvinnornas historiska framryckning inom utbildningen är en långsiktigt förändring som på sikt kommer att minska männens försprång till samhällets ledande maktpositioner. Det är positivt, men att pojkar och män halkar efter på alla utbildningsnivåer riskerar att ersätta en gammal klyfta med en ny.

Mer läsning

Annons