Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Ni måste säga som det är till era barn – det räcker inte att lära sig engelska!

Annons
Moderna språk förlorar sin ställning i den svenska skolan. Den trenden måste vändas, menar krönikören Bawar Ismail.

Genom globalisering och ny teknik har avståndet mellan människor runt om i världen krympt avsevärt. Vi reser allt mer. Kommunicerar med människor på andra sidan jordklotet. Tar del av andra länders kultur och historia. Det är fantastiskt på så många sätt.

Mindre roligt är det att svenska elever i allt större utsträckning väljer bort moderna språk i skolan. I en uppmärksammad debattartikel i DN (23/1) varnar Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, för den negativa utvecklingen.

Men språkkrisen i den svenska skolan handlar inte bara om elever som blivit mindre språkintresserade. När Lärarnas Riksförbund i rapporten "Språk — så mycket mer än engelska" (2016) lät fråga 750 lärare i moderna språk om arbetssituationen framträder en dyster bild av läget. Bland annat ska 60 procent av de tillfrågade lärarna ha övervägt att lämna yrket under de senaste tre åren. Lärarna dras även med problemet att elevernas språkkunskaper varierar. 55 procent av grundskolelärarna och 68 procent av gymnasielärarna svarade att de hade elever i sina undervisningsgrupper som befann sig på olika steg och nivåer. Lägg därtill missnöje med lönen och att omkring hälften av de utfrågade lärarna inte fått ämnesrelaterad fortbildning.

Och inte nog med det. Bara 16 personer antogs till ämneslärarutbildningen för grundskolan i tyska, spanska och franska höstterminen 2015. Detta samtidigt som det kommer behövas tusentals nya språklärare fram till 2029.

Det ser inte så värst bra ut.

Om främmande språk blir allt mindre intressant i vårt samhälle, hur ska då det exportberoende Sverige stå konkurrensstarkt i framtiden? Visst kommer man långt med engelska. Men från EU-håll lyfts det fram att unionens medborgare bör behärska två språk utöver sitt modermål. Och Tyskland råkar vara Sveriges viktigaste handelspartner. Då räcker det inte med en befolkning som bara behärskar det engelska språket.

Det har gjorts försök att stärka incitamentet att läsa främmande språk. Bland annat kan eleverna få meritpoäng för moderna språk i gymnasiet. Men det omfattar inte grundkurser utan moderna språk 3-5. Kanske bör även grundkurser i gymnasiet ge meritpoäng för att ge elever möjligheten att testa ett nytt språk?

Lärarnas riksförbund vill dock gå längre och göra språkvalet i grundskolan obligatoriskt. Det låter givetvis helt rätt. Men ett obligatoriskt språkval bör införas som en sista utväg och först efter en ordentlig utredning om vilka konsekvenser det kan leda till.

Mer läsning

Annons