Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: ”Kunskapshusen” mot extremism är förstås en flopp

Annons

Nu har forskare på Högskolan Dalarna granskat hur väl "kunskapshusen" mot våldsbejakande extremism har fungerat, och domen är hård. Utredningen visar att uppdraget är otydligt, att målen vaga och att kommunikationen mellan kommunerna och Säkerhetspolisen är mycket bristfällig.

Den som har följt samordningen mot våldsbejakande extremism är förmodligen inte förvånad. Det följer nämligen ett tydligt mönster från Mona Sahlins tid som samordnare för våldsbejakande extremism till dagens samordning som leds av Anna Carlstedt.

När demokratiminister Alice Bah Kuhnke utnämnde Anna Carlstedt till ny samordnare väckte det genast en hel del frågor. Samma Carlstedt var tidigare ordförande för Röda korset som hade i uppdrag att starta en hjälptelefon mot extremism. Den blev en flopp trots att hjälptelefonen fick flera miljoner kronor i stöd. Vad talade egentligen för att Carlstedt skulle göra succé i arbetet med kunskapshus mot extremism?

En ansvarig för kunskapshuset i Örebro säger till SVT att de inte har lyckats nå den berörda gruppen (14/9). Extremister hör helt enkelt inte av sig och ber om hjälp. Och då är ändå Örebro en av städerna som har haft betydande problem med våldsbejakande extremism.

Enligt Säpo har antalet våldsbejakande extremister som de är "intresserade av" ökat de senaste åren. Säpochefen Anders Thornberg har nämnt 3000 extremister, varav 2000 är islamister och övriga höger- eller vänsterextremister. Säpo ska förstås ha koll på potentiellt farliga personer, och det är därför bra att en rad lagförändringar är på gång. Men det förebyggande arbetet är också viktigt.

Myndigheter och kommuner måste till exempel strypa föreningsbidrag till våldsbejakande islamister eller högerextremister. Annars ger samhället dubbla signaler. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har kritiserats hårt för att ha betalat ut föreningsbidrag till extremister. Denna myndighet leddes tidigare av Alice Bah Kuhnke innan hon blev minister. Frågan är om demokratiministern kände till dessa problem då?

I somras meddelande regeringen att den nationella samordningen mot våldsbejakande extremism ska övergå till ett nytt nationellt centrum vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Liberalerna tycker i stället att polisen borde få ha hand om uppdraget. Hur väl Brå kan sköta arbetet återstår att se, men en sak är säker: för varje meningslös insats eller meningslöst projekt förloras mycket dyrbar tid.

En som kan frågorna är Magnus Ranstorp, terrorismforskare på Försvarshögskolan. Han har tidigare anlitats av andra länder för sin expertkunskap på området. I Sverige testar vi i stället ineffektiva åtgärder gång på gång, och ger ansvaret till personer utan lämpliga meriter för jobbet.

Mer läsning

Annons