Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: DN Kulturs granskning av Teodorescu var dålig och nu kan vi gå vidare

/
  • Alice Teodorescus omläggning av den politiska linjen på oberoende liberala Göteborgs-Posten granskades av DN Kultur.

Annons

I flera veckor har folk diskuterat omsvängningen på några liberala ledarsidor, primärt Expressen och Göteborgs-Posten.

De har gått från en traditionell, socialliberal, invandringspositiv hållning till ett fokus på den stora krisen, ofta beskriven utifrån invandringens negativa påverkan.

Enbart sedd som internjournalistisk kritik kan det tyckas navelskådande, men utvecklingen är brett intressant, vad gör den med det politiska samtalet, hur påverkas borgerligheten?

Tyvärr var de inledande artiklarna av Mattias Hagberg på DN Kultur ganska dåliga, Hagberg hade varken särskilt bra koll på liberalismen eller på skiftet i sig. Sedan dess har invändningar och påpekanden tillkommit, och det känns som om vi är redo att ta ett steg till.

För skiftet bland tyckarna inom, eller möjligen bort från, liberalismen, är tätt sammanbundet med ett större skeende. Vi har inte längre två block som står mot varandra, vi har (minst) tre, och det förändrar allting.

S var under nästan hela 1900-talet solen kring vilken allt snurrade i svensk politik. Deras linje var självklart landets. 1964 hade FP en valaffisch med budskapet: "Stärk oppositionen – Välj FP"!

Nu ligger S på 25-30 procent. M har sjunkit sedan Reinfeldts tidiga rekordår till 20-25 procent. SD å sin sida ligger stabilt på toppsiffror på 15-20 procent. Varken alliansen eller de rödgröna är ens i närheten av egen majoritet.

Här finns förklaringen till delar av borgerlighetens omsvängning. Enklaste vägen till majoritet är att inkludera SD i regeringsunderlaget. Det är kanske inte kul, men det är bättre än vänsterregering, resonerar många.

Men det ligger djupare. Blockåtskillnaden handlar om ideologi, inte bara elektorsmatematik. Det nationalistiska blocket inkluderar i dag ideologiskt delar av alliansen.

Förflyttningen handlar inte bara om att vinna röster, utan om att många inom M faktiskt inte delade Reinfeldts öppenhetslinje. På samma sätt bör man se förflyttningen på ledarsidorna som en ärlig åsiktsförändring - ledande personer har helt enkelt ändrat sin syn på invandring och integration.

Det socialdemokratiska/socialliberala försvaret för stängda gränser, för att skydda välfärdsstaten, skiljer sig från nationalismen, men hamnar ofta i samma slutsatser.

De klassiska blocken finns inte längre. Inom delar av vänstern är öppenhet en nyckelfråga - en avgrund skiljer dem från S. I alliansen finns ingen invandringssamsyn alls och förresten har inget av blocken möjlighet till majoritet ändå.

Inte heller ett tänkt nationalistblock, med M, KD och SD har majoritet. Det här är utmaningen framöver och här är ledarsidorna centrala i att försöka förmå C och L att släppa fram eller ingå i någon slags nationalistkonstellation.

Det är en mycket stor och svår fråga.

Små frihetliga partier brukar dock vika sig i svensk politik.

Fråga bara MP.

Mer läsning

Annons