Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Därför vore det bättre om S istället höjde skatter på kapital och fastigheter

/

Annons

Ojämlikhet och stora sociala skillnader i befolkningen ger lägre ekonomisk tillväxt samt social och politisk instabilitet. Ojämlikhet skadar ekonomin och hotar demokratin.

Nej, det är inte några vänsterkrafter som hävdar detta. Tvärtom, i flera år nu har organisationer som Världsbanken, Internationella Valutafonden (IMF) och den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD skrivit utförliga rapporter som visar hur skadlig ökad ojämlikhet är för den ekonomiska och politiska utvecklingen.

Det ekonomiska toppmötet i Davos har ägnats åt den hotande ökande ojämlikheten.

När de rika blir rikare och de fattiga fattigare och de där emellan heller inte ser någon påtaglig standardförbättring går ekonomin sämre, arbetslösheten ökar, tilliten till stat och myndigheter minskar och grogrund skapas för politiska krafter som inte alltid är så noga med de demokratiska spelreglerna.

Detta vet vid det här laget de etablerade politikerna. Problemet är att de ändå inte verkar förmå att göra något för att minska inkomstskillnaderna. Det gäller även i Sverige.

Finansminister Magdalena Andersson brukar åka till de internationella ekonomiska organisationernas möten och framhäva Sverige som exempel på ett jämlikt land. Men inkomstskillnaderna ökar även här utan att regeringen gör något för att vända utvecklingen.

De ökade inkomstskillnaderna beror inte på att löneskillnaderna har ökat. Ändå riktar regeringen in sig på att något höja skatterna på arbete för medelklassen och uppåt samt sänka skatten för pensionärer.

Om man verkligen ville göra något åt den ökade ojämlikheten så är det beskattningen av kapital som måste öka.

Men det verkar totalt politiskt omöjligt att ens fundera över en rimlig beskattning av fastigheter och andra former av kapital som aktier. Så länge den politiska låsningen finns kommer inkomstklyftorna att fortsätta att öka. Även Sverige blir mer och mer ojämlikt med allt vad det kan innebära.

Det är bara att hoppas att det kan uppstå politiska majoriteter som kan lägga fram rätt skattehöjningar på kapital och konsumtion. Det behövs även för att klara den gemensamt finansierade välfärden framöver, något som bland andra ekonomiprofessor Lars Calmfors påpekat.

Istället för skatternas andel av den samlade ekonomin fortsätter att sjunka borde skattekvoten öka. Den är nu på 43,5 procent av BNP vilket kan jämföras med 52 procent när den var som högst på 1980-talet.

Det ledde till stora problem och var alldeles för högt. Men en höjning nu med några procentenheter upp till 46-47 procent skulle inte vara några problem. Det skulle rent av vara bra för jämlikheten och därmed för ekonomin.

Frågan är bara om det finns några politiker och partier som vågar vara så ansvarsfulla.

Mer läsning

Annons