Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kris för infrastrukturen

/

Annons

Men med de enorma kostnadsökningar som redovisas förefaller det orimligt att regeringen kan få fram det kapital som krävs för att väg- och järnvägsplaner ska kunna hållas intakta. Allt talar för betydande förseningar i programmen. Det kommer sannolikt också att drabba angelägna projekt i Dalarna.

Enligt Vägverket innebär prisökningar på bland annat olja och stål att investeringsramen urholkats med 15 procent under tre år. Verket drar slutsatsen att den bekymmersamma ekonomin innebär att stora projekt som exempelvis Förbifart Stockholm måste skjutas på framtiden. Sak samma gäller för andra vägsatsningar av riksintresse.

Banverket anmäler farhågor om förseningar av Norrbotniabanan och det finns säkert goda skäl att redan nu anmäla tveksamhet om hur det kommer att gå med tidplanen för visionen om en upprustning av Dalabanan mellan Dalarna och Stockholm. Redan när visionen sjösattes för ett år sedan var länets drivande politiker på det klara med att den totala investeringen på 2,3 miljarder inte kunde uppfyllas under de kommande åren. Nu är risken stor att investeringen inte kommer att ske inom överskådlig tid.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) var för några veckor sedan gäst hos Region Dalarna. Då framförde önskemål om att 250 miljoner i Banverkets investeringsplan skulle tidigareläggas så att upprustningen av Dalabanan skulle kunna påbörjas redan under nästa år.

Mot bakgrund av den information som Banverket i går lämnade till regeringen, var det ingen överraskning att också Dalabanan tillhör de objekt som drabbas. Det kommer att dröja innan vi får bättre och snabbare tågförbindelser mellan Dalarna och huvudstaden.

Totalt har Dalarna en diger lista över angelägna investeringar för att förbättra infrastrukturen. På vägsidan vill länet prioritera riksvägarna 70 och 71 mot fjällen och vägfrågan i Ludvika kräver en omfattande investeringar så stor att den, enligt en minister i den tidigare socialdemokratiska regeringen inte ens var samhällsekonomiskt motiverad.

Om det nu är någon tröst eller inte, kan alltid diskuteras, men den här typen av utspel från både Banverket och Vägverket är ingen nyhet. De flesta regeringar har fått uppleva att uppgjorda planer har varit svårt att upprätthålla på grund av den ekonomiska utvecklingen. Även i tider av god samhällsekonomi har det varit svårt att leva upp till önskemålen.

Statens långsiktiga strategi för investeringar i infrastrukturen har dessutom fått en ny dimension i och med vår ökade medvetenhet om behovet att våra satsningar hela tiden tar hänsyn till miljökonsekvenser. De investeringar som av sådana skäl måste göras i tätbefolkade delar av landet kan mycket fel få till resultat att investeringar som planerats i Dalarna faller allt längre ned på listan över prioriterade väg- och järnvägsbyggen.

Mer läsning

Annons