Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsumera mera!

Annons

Men faran för att bädda för en nedåtgående spiral bekymrar inte finansminister Pär Nuder. Utan ökat privat konsumtion finns det nämligen inga möjligheter att få ner arbetslösheten före valet.

För Pär Nuder är det därför inget bekymmer att hushållen inte betalar av på sina skulder med det de tjänar på den låga räntan. Inget tyder ju på att amorteringarna ökar, tvärtom lånar folk mer och den samlade skuldbördan växer.

"Ja, man konsumerar i stället för att amortera. Det är bra det, våra kalkyler för att få ner arbetslösheten bygger på ökad konsumtion", svarade finansministern när jag frågade honom häromdagen.

Han ser ingen fara i att hushållen håller på att bygga upp en för stor skuldbörda, en bubbla som riskerar att brista om utvecklingen vänder neråt. Och vad har han egentligen för val?

Den senaste veckan har varit fylld med nya siffror som ännu en gång visar att arbetslösheten inte minskar. Som lök på laxen kom dessutom rapporter om att konjunkturen är på väg att vika.

Och det innan vi ens har haft en högkonjunktur i traditionell mening. Med högkonjunktur menas ju normalt att produktionen ska vara så hög att det inte finns någon ledig kapacitet i ekonomin och att priserna därför går upp.

Det tillståndet har ännu inte inträffat under pågående konjunkturcykel. Tvärtom är inflationen nu så låg att riksbanken spås sänka räntan ytterligare inom kort, vilket kan driva upp fastighetspriser och belåning ytterligare. Så borde det inte enligt gängse teori vara när arbetsmarknaden samtidigt är svag. Vi befinner oss alltså i en ny märklig situation.

Vi lever kanske helt enkelt i en ny tid. Den nya låginflationsregimen kanske kräver en ny definition av vad som egentligen är högkonjunktur.

Det antydde i alla fall konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar Hansson i Dagens Industri i onsdags. Nivån för när alla resurser kan anses utnyttjade måste möjligen sänkas. Men i så fall skrivs också den så kallade jämviktsarbetslösheten upp, alltså hur många arbetslösa som är förenligt med stabil inflation.

I klartext skulle det innebära ett erkännande av att målet om en öppen arbetslöshet på fyra procent är omöjligt att nå. Det skulle inte gå att kombinera med nuvarande inflationsmål.

Snacka om politisk dynamit! Socialdemokraternas politik skulle alltså vara omöjlig att genomföra. Man kan förstå att Ingemar Hansson och Konjunkturinstitutet tvekar inför att ta ett sådant steg.

Mot den här bakgrunden är det lika begripligt att Pär Nuder gång på gång upprepar att tillväxten i ekonomin kommer att hållas uppe av inhemsk efterfrågan när exporten viker. Och att den uppgången är på väg enligt finansministern.

Han stödjer sig på iakttagelser från några "mikrokommuner" och vittnesmål från handlare och uthyrningsföretag. Tillsammans med faktorer som mycket pengar i omlopp, låga priser, ökade investeringar och en allmän optimism måste det förr eller senare ge ökad sysselsättning enligt finansministern. Frågan är bara när.

Vi får hoppas att han har rätt i sina besvärjelser och att inte i stället en ny fastighets- och lånebubbla brister. Även om inte konsekvenserna blir lika stora som när kraschen kom i början av 1990-talet kan de bli stora nog. Med ännu fler arbetslösa i stället för färre.

023-936 15

Mer läsning

Annons