Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommentaren: Dags för kooperativa brevbärare i Dalarna!

Annons

Jag önskar att kommunalrådet i Borlänge, Peter Hultqvist, s, och flera med honom för den delen, hade deltagit i seminariet i Leksand i veckan om "Social ekonomi - en kraft för länets utveckling".

Men det kanske var lika bra att Hultqvist höll sig undan. Risken är att han skulle drabbats av hjärnblödning om han lyssnat till partikamraten och kommunalrådskollegan Jens Nilsson från Östersund.

Han tycker nämligen inte att det är självklart att kommunen i egen regi ska ordna allt när det gäller kommunernas ansvar, att det är dags att avdramatisera utförar-uppdraget. I klartext menar han att kooperativ och privata entreprenörer kan vara lika goda genomförare inom de kommunala ansvarsområdena, exempelvis vård, omsorg och fritids-

verksamhet. Det är ett synsätt som inte delas av det s-märkta kommunalrådet i Borlänge.

Ett 60-tal personer hade sökt sig till "Campus Leksand" - visst låter det pampigt - för att lyssna och diskutera vad den ideella sektorn, som är en del av den sociala ekonomin, kan bidra med i framtiden.

Jag tror att de flesta deltagarna upplevde Jens Nilsson som en frisk fläkt och framsynt politiker som insett betydelsen av en sektor mellan den privata och offentliga.

Med begreppet social ekonomi avses organiserade verksamheter som i första hand har samhälleliga ändamål och som är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ och stiftelser.

I Dalarna finns i dag ungefär 350 kooperativ. De har skapat ungefär 700 jobb.

En kartläggning som Kjell Englund och Björn Ericson vid Fornby folkhögskola gjort för Dalarnas bildningsförbund, visar att Borlänge och Rättvik har 280 föreningar. Det ideella arbetet i föreningarna motsvarar 900 årsarbeten, vilket omräknat på länsnivå innebär 6 000 årsarbeten!

Den ideella sektorn och den sociala ekonomin i Dalarna är således en kraft som sannolikt underskattats när olika aktörer funderat över tillväxtfaktorer i Dalarna.

I en trängd ekonomi när staten vältrar över allt fler verksamheter på kommunerna utan att skicka med några pengar - det är då som den ideella sektorn och därmed den sociala ekonomin kan spela en roll.

Det var detta Leksands-konferensen ville sätta fokus på. Och i allt väsentligt handlar det om landsbygdens möjligheter att överleva när pengarna tryter.

Vad kan Dalarnas ideella föreningar hjälpa till med? Kan kooperativa företag vara en lösning för att rädda viktig samhällsservice som alternativ till privata företag?

Frågan har fått hyperaktualitet när posten vill lägga ut brevbärningen på entreprenad.

Jag är övertygad om att vi under den kommande tioårsperioden kommer att få se många exempel på alternativa lösningar i Dalarnas kommuner.

Intresseföreningar, utvecklingsgrupper och kooperativ kommer att få en viktig roll i framtiden. Men, och den frågan fick inget svar under konferensen i Leksand, det är ingen som talar om vem som ska betala.

Det är exempelvis naivt att tro att intresseföreningarna i Svärdsjö och Grangärde kan ta på sig ansvaret för brevutdelning, utan att ersätta de som gör jobbet.

Om regeringen ska bli trovärdig i önskemålet om alternativa lösningar, måste budskapet om finansieringen bli tydligare.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons