Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kolumnen: USA today

Annons

De flesta amerikaner har aldrig sett ett annat land än genom Hollywood och tv. 16 procent har pass. Blott 8 procent har varit utanför landets gränser, exkluderande "över-dagen-resorna" till Mexico och Kanada. Av kongressledamöterna har cirka 20 procent pass. Bush själv hade varit utomlands fyra gånger (varav två till Mexico) innan han blev president.

Mer än hälften av amerikanerna tror på skapelseberättelsen i första Mosebok, förnekar evolutionen och Darwin. Häri har den religiösa fundamentalismen sin grund. Upplysningstid och modernitet har svagt genomslag i betydande delar av befolkningen. I all sin formidabla styrka är USA ett land som ändå bär en stor rädsla för det främmande och icke-amerikanska.

11 september slog med brutalitet mot amerikanska liv och symboler. I detta ögonblick träder Bush fram och säger "rätt" saker: "Är ni inte med oss är ni emot oss!". Han delar in världen i "onda och goda","villiga och ovilliga". French fries (pommes frites) döps om till Freedom fries av USA:s lagstiftande församling.

Segertalet hålls ombord på ett hangarfartyg, som får stäva ut till havs för att kustlinjen inte ska synas i tv-kameran och presidentens flygtur inte se så teatralisk ut som den faktiskt är. Den pånyttfödde kristne Bush är en president "embedded" - för att använda ett nysvenskt ord - i Amerikas Heartland som få av sina företrädare. I Ovala rummet hänger förutom den obligatoriske George Washington också en annan "Heartland president", Theodore Roosevelt. Bush är presidenten för Heartland USA i en värld där globaliseringen är en politisk och ekonomisk realitet. Sannolikheten för att han nästa år faktiskt också blir vald till USA:s president är mycket stor.

Är Bushs mål att för sina medborgares och den amerikanska livsstilens räkning också skaffa sig makten över globaliseringen, att sätta likhetstecken mellan globalisering och amerikanisering?

En annan president, John F Kennedy, som mördades i Dallas i "Heartland USA" var däremot en president för både USA och en ledare i världen. Hans känsla för olikheter, realiteter och insikt i andras sätt att tänka hjälpte honom att lösa Kubakrisen och stå emot sina egna generalers krav på att utlösa atomkriget.

Jämfört med det akuta nuk-

leära hotet under Kubakrisen har hoten från al-Qaida, Afghanistan och Irak visat sig vara begränsade och konventionella. De ska naturligtvis inte underskattas. Men skurkarna i Bagdad har långtifrån visat sig besitta de arsenaler av massförstörelsevapen som skulle legitimera kriget. Om ens några.

Kennedy gav namn åt en av världens ledande forsknings- institutioner, Kennedy School of Government, vid Harvarduniversitetet i Boston. Intill skolan står två pelare i grovhuggen granit. I den ena står inhugget ett Kennedycitat. Han sa: "Vad är det för fred vi söker? Inte en Pax Americana påtvingad världen av amerikansk vapenmakt. Inte gravens frid eller slavens trygghet. Jag talar om den genuina, den slags fred som gör livet på jorden värt att leva... inte bara fred för amerikaner utan fred för alla män och kvinnor; inte bara fred i vår tid utan för all tid."

Den lärare vid Harvard som vägledde mig till den här platsen äger två medborgarskap: ett i sitt asiatiska, muslimska hemland och ett i USA. Under Clinton var de lätta att förena, men inte nu längre under Bush. På den andra stenen står "Och om vi inte nu kan sluta våra motsättningar så måste vi åtminstone göra världen trygg för mångfaldens fortlevnad." I naturen, i vilken det mänskliga samhället är en del, har aldrig någon enda någonsin kunnat dominera alla andra. Mångfald och samtal är nyckeln till den framtid, som ändå måste bli gemensam.

BO EKMAN

Mer läsning

Annons