Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klotterproblemet i fokus

Annons

Klottrarna sätter sina bomärken eller målningar på bussar, tåg, bostäder, skolor, affärer, parkbänkar, toaletter, i vägtunnlar och på alla möjliga upptänkbara platser. Tvättas klottret bort kommer det ofta nytt. Följden av sprejandet blir att stadsmiljöer förfulas, bostadsområden känns nedgångna och otrygga, bussar och pendeltåg tvingas tas ur trafik och privatpersoners egendom förstörs. Människor känner uppgivenhet.

På Gotland, som är den minst drabbade kommunen i landet, anmäldes "bara" drygt 200 fall av klotterbrott förra året. I hela landet var siffran hela 31 000 fall.

Kostnaden för klottrarnas framfart uppgår till flera hundra miljoner kronor varje år och ökar hela tiden. Med tanke på att forskningen visar på samband mellan klotter och annan kriminalitet är kostnaden för samhället antagligen ännu högre. Kommunförbundet räknar med att kostnaderna för inbrott, vandalism och annan skadegörelse på kommunal egendom årligen uppgår till 6-8 miljarder kronor.

I det här sammanhanget är diskussionen om det finns konstnärliga kvaliteter i klottrarnas graffitimålningar ett stickspår. Visst finns det gradskillnader mellan simpelt toalettklotter och graffitimålningar som kräver grundliga förberedelser och skisser för att få komposition och färger rätt. Men när det sprejas på en skola, ett tåg, eller någon annanstans där ingen har bett om det är det frågan om skadegörelse.

I helgen skrev Dagens Nyheter att regeringen är redo att efter sommaren föreslå flera åtgärder för att försöka stävja klottret. Bland annat väntas förslag på en höjning av maxstraffet för skadegörelse för att kunna döma storklottrare till fängelse i större utsträckning. Det är befogat för att komma åt notoriska klottrare. Däremot är det av integritetsskäl knappast försvarbart att tillåta kroppsvisitering i förebyggande syfte, vilket också nämns som en förslag.

Regeringen vill inte bara ha straffskärpningar - vilka trots allt bara kan väntas ha begränsad effekt på personer som dras till klottrandet just eftersom det är olagligt - utan även en kartläggning av vilka förebyggande åtgärder som har vidtagits i kommunerna och hur de har fallit ut. Det är rätt väg att gå. Det gäller att ta tillvara på alla goda exempel. Men det är samtidigt viktigt att undvika snällfällor. Till exempel kan så kallade lagliga graffitiväggar ibland leda till en minskning av klotterbrotten, men de kan också fungera som rekryteringsplatser för nya klottrare och skapa än värre problem på sikt.

Ledstjärnan i det förebyggande arbetet måste alltid vara att samhället inte tolererar denna typ av skadegörelse, inte som vissa verkar förespråka, att samhället ska omvärdera sin syn på klotter.

Mer läsning

Annons