Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kapitalistisk julbetraktelse

Annons

den 24 december 2005

Men folk köper ju en massa onyttigheter, som de egentligen inte behöver, hör vi bestämt mången moralist till vänster och höger protestera. "Skräp och lättsinnigheter för hela slanten!" klagar gnällspikarna.

Likväl är det produktionen av dessa prylar och onyttigheter, som äntligen gett folken i Sydostasien och Kina hopp om en dräglig materiell existens.

Levnadsstandarden ökar snabbt i Kina nuförtiden. Landets formellt fortfarande "socialistiska" statsledning umgås med ambitionen att med privatkapitalismens hjälp snart övertrumfa Japan som ekonomisk stormakt för att därefter inleda kapplöpningen med självaste USA om en förstaplacering.

Tack vare den i grunden egoistiska kapitalismen höjs och sprids levnadsstandarden över hela världen.

Den idealistiska socialismen eller kommunismen däremot, som i sant moralistiskt nit skulle producera nyttigheter för att tillgodose "folkets verkliga behov", misslyckades kapitalt. I Kina och annorstädes.

Samma flagranta misslyckande vidlåder allsköns konservativ idealism, som motsätter sig "materialism", massproduktion och framsteg över huvud taget för att i stället åberopa "andliga värden". Det må sedan vara stränga varianter av kristendom, islam eller något annat.

Ett konservativt kvarblivande i jordbruks- och hantverkssamhället innebär fortsatt armod och ofrihet för folkflertalet i Mellanöstern, Indien, Kina och Sydostasien.

Privatkapitalistisk industrialism-eller mer utförligt-den globala och liberala marknadsekonomin är grundförutsättningen för såväl frihet som välstånd.

I Kina kommer den nya klassen av privata företagare att ställa allt ivrigare krav på ökad ekonomisk och politisk frihet. Landets socialistiska enpartidiktatur framstår som hopplöst otidsenlig. En byråkratisk bromskloss. Ungefär som fordomdags den personliga kungamakten hos oss.

Kinas växande arméer av industriarbetare och andra löntagare kommer att organisera sig fackligt och efterhand driva upp sina fortfarande magra löner. Varpå en del investerare väljer att placera eller omplacera sitt kapital till stater där löneläget är ännu lägre. Så sprids industrialism och välstånd successivt över jordklotet på ett sätt som varken socialism eller u-hjälp kunnat åstadkomma.

Som alla säkert förstår är detta en mycket optimistisk betraktelse till julruschens och det stora köpvansinnets lov. Så sprids välståndet globalt.

Stränga idealister deltar givetvis i rulruschen av ren pliktkänsla. Vi övriga ruschar ändå.

God Jul önskar

HANS LINDQUIST

Mer läsning

Annons