Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intressant "jobbgaranti"

Annons

Jobbgarantin innebär skärpta krav på såväl arbetsförmedlare som arbetssökande. Arbetslösa i åldern 16 - 24 år måste delta i programmen och aktivt söka jobb varje dag för att inte successivt förlora rätten till arbetslöshetsunderstöd.

Arbetsförmedlingen blir samtidigt skyldig att ge varje ung arbetssökande en personlig "coach". Det moderiktiga begreppet döljer en handledare, som med råd och dåd aktivt hjälper sin unga klient att hitta ett jobb. Coachen kan fixa kontakter med företag och ordna tid för besök på olika arbetsplatser. Ungdomar, som fastnat i långvarig arbetslöshet efter skolan, utvecklar lätt en hopplöshet, tafatthet och passivitet, som svårligen bryts utan professionell hjälp.

Regeringen vill också införa särskilda "nystartjobb", där sänkt arbetsgivaravgift och inledningsvis minskad anställningstrygghet ska göra företagen mer benägna att satsa på lite "osäkra kort" vid anställningarna. Ungdomar utan yrkesmeriter och med svaga eller obefintliga gymnasiebetyg framstår som just osäkra kort på arbetsmarknaden. Gruppen är inte liten. LO-basen Wanja Lundby-Wedin uppger att en elev av tre lämnar gymnasiet utan betyg! Införandet av nationella prov redan i årskurs tre ger skolan möjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka - och åtgärda - allvarliga utbildningsbrister hos varje elev.

Här lurar en annan, långsiktig aspekt av ämnet. Vänsterns mycket vackra skolvision (vi är inte ironiska) byggde på förhoppningen att samtliga gymnasieelever i jämlikhetens namn skulle kvalificera sig för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Länge förväntades nya, reformpedagogiska metoder göra susen. Det faktum att många elever misslyckades med kärnämnena och hamnade på nödlösningen "individuella program" avslöjar obarmhärtigt att vision och verklighet stundom är skilda ting.

Vidare noteras att drygt 30 procent av eleverna från de yrkesförberedande programmen går arbetslösa ännu tre år efter gymnasietidens slut. Den som lämnar gymnasiet med svaga eller obefintliga betyg är svårt handikappad på arbetsmarknaden och knappast heller motiverad för akademiska studier. Skamligt nog placerar sig Sverige numera högt i den europeiska statistiken över arbetslöshet bland ungdomar. Vänsterns högt spända bildningsambition förföll så småningom till kravlöshet, varvid slopade skolbetyg skulle göra utbildningsfadäserna mindre iögonfallande.

Följande fråga måste tyvärr ställas:

Är detta adekvat skolutbildning eller handlar det i praktiken om ett slags samhällelig förvaring av tonåringar? I så fall en kapitulation inför problemen. Långsiktigt måste ungdomens skrämmande höga arbetslöshet bekämpas med en mer realistisk utbildningspolitik.

Regeringen utlovade häromdagen nationella prov redan efter årskurs tre. Mer allmänt har man talat om att reformera gymnasieskolan med praktiska utbildningar, som bättre motsvarar arbetsmarknadens behov och elevernas intressen. Detta är nödvändigt.

Socialdemokratins traditionalister spyr nu sin galla över regeringen Reinfeldts försök att öka sysselsättningen genom att reformera utbildning och arbetsförmedling. Den ärade länskollegan(s) alltid lika vältalige chefredaktör Göran Greider exploderar på ledarplats apropå förslaget om nationella prov redan i årskurs tre:

"För det som nu sker i skolpolitiken är att kunskapssyn och pedagogik anpassas till vad en högerregering tror är bra för landets konkurrensförmåga i den globala kapitalismen."

Regeringens reformförslag syns oss angelägna och väl värda att pröva. Som vid alla omfattande reformer finns säkert detaljer, som kan göras bättre. Slikt framgår efter hand. Då får man förbättra och finputsa.

Välmenande abstrakt ideologi har alltför länge väglett svensk skolpolitik och svensk AMS-verksamhet. Regeringen Renfeldts försök till realism är därför välkommen! Ja nödvändig.

Mer läsning

Annons