Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inlägget: Samhällelig sjukvård bör styras av folket

Annons

Widar Andersson har gjort sig känd för att vara en sosse på högerkanten, en sådan som känner sig hemma bland nyliberaler och andra krämare. I ett debattinlägg den 19 juni drar han en lans för bolagisering av sjukvården i Dalarna. Han bygger upp sin argumentering och retorik, kring ett antal spörsmål som är angelägna för alla medborgare i länet. Widar Anderssons fundament i argumenteringen är av två slag; offentligt - privat och förvaltning - företag. Utöver detta liknar Andersson sjukvården vid produktion och av den anledningen vill han att den ska betraktas som ett företag och ett företag ska drivas i bolagsform.

Om vi går tillbaka till en ursprunglig betydelse av ordet produktion, och det ursprunget finner vi hos Aristoteles i hans uppdelning av mänskliga aktiviteter och livsformer, så finner vi en intressant distinktion. I vår postmoderna värld pratar vi om teoretiker och praktiker. Hos Aristoteles finner vi en uppdelning i teoria, praxis och poiesis. Poiesis i betydelsen görande, det vill säga producera och praxis i betydelsen handlande.

Widar Andersson är inget vidare på att hålla tankereda i sin iver att finna en härskarform för den framtida sjukvården i Dalarna. Eller är det månne så att Widar Andersson är så pass dåligt skolad att han kör vilse helt och hållet. Han vet tydligen inte att begreppet praxis ursprungligen bildades ur den livssfär som på grekiska kallades bios politikos, alltså det politiska livet. I två av de tre titulaturer som Widar Andersson anger, hänvisar han till politiken, nämligen kommunpolitiker och ersättare till EU-parlamentet.

En samhälleligt finansierad sjukvård bör styras av folket, som själv finansierar densamma. Demokratin är inte solitärernas arena, det faller på sin orimlighet.

I vårt land kallar vi representation och parlamentarism för demokrati. Låt oss i denna tingens ordning kalla sjukvården för folkstyrd. Widar Anderssons alternativ är en kundorienterad organisation och i en sådan tingens ordning "styr" man i egenskap av kund. Detta kan låta som en kamp om orden men bakom ligger en fundamental felsyn.

I en gemensamt finansierad sjukvård är man både finansiär och kund, i en och samma person. En gemensamt finansierad sjukvård skulle en gång i tiden vara en garant för allas rätt till sjukvård. Denna rätt har naggats ordentligt i kanten och antalet gräddfiler ökar för varje dag. Widar Andersson vill driva den ett stycke vidare på väg mot en amerikaniserad sjukvård.

Att överlåta utförandet av tjänsterna till ett eller flera privata vårdbolag kan låta som en enkel och praktisk manöver, men den är faktiskt av djup ideologisk karaktär. Att överlåta åt profitintressen är att säga att det är acceptabelt att man tjänar pengar på människors väl och ve.

Om vi återgår till Aristoteles, så myntade han två olika begrepp för olika ekonomiska system, ekonomia och krematistik. Ekonomi i betydelsen hushållning och krämeri i betydelsen handel och försäljning. Widar Andersson vill överföra sjukvården från vår gemensamma hushållning över till handel och försäljning. Jag är inte säker på att medborgarna i Dalarnas län vill bistå med profit till sjukvårdskrämare och vårdbolag.

Tjänstemän inom sjukvården ska tjäna folket och inte profitörerna.

Lars Jönsson är socionom och autodidakt filosof. Han är bosatt

i Leksand

LARS JÖNSSON

Mer läsning

Annons