Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen pension utan frihandel

Den fria rörligheten är under attack.

Annons

EU och Kanada har skrivit under ett frihandelsavtal.

I Europa har britterna röstat för att lämna EU, i mångt och mycket för att slippa invandrare. I USA hotar Donald Trump med att bygga en mur mot Mexiko, och beskyller utlandet för att ta amerikanska jobb. Även Hillary Clinton slirar när hon tar avstånd från frihandelsavtalet TPP mellan USA och Asien. I förra veckan såg det ut som om delstatsparlamentet i belgiska Vallonien skulle kunna stoppa frihandelsavtalet, CETA, mellan EU och Kanada. I Tyskland, en tung exportnation, demonstrerade tiotusentals människor mot samma avtal.

Det handlade alltså om motstånd mot mer utbyte med Kanada, ett land som på de flesta sätt påminner om Europa, mot ett bra frihandelsavtal, som förhandlats fram minutiöst. Hur räddhågsna får vi bli?

Handel mellan länder har de senaste 30 åren lyft hundratals miljoner människor ur djup fattigdom. Kineser och indier kan glädjas över möjligheten att leva längre, kunna äta sig mätta, se sina barn få bättre levnadsvillkor och så vidare. Västerlänningar har kunnat vänja sig vid välfärdssamhällen, ny teknik och allt billigare mat och kläder. Det har aldrig varit bättre att leva under mänsklighetens historia. Ändå har rädslan för det främmande och det rörliga slagit sin klo i oss, och politiken blir alltmer förlamad.

Detta är djupt allvarligt. Inte minst när det slår mot handelspolitiken. Protektionism slår hårt mot innovationer, investeringar och välståndsutveckling. Några exempel: Den fattigaste tiondelen av befolkningen skulle förlora nära två tredjedelar av sin köpkraft om handeln ströps. De rikaste konsumenterna skulle förlora en knapp tredjedel, visar en studie omfattande 40 länder. Prislappen för att president Obama lade strafftullar på kinesiska däck 2009 är nu uppe i svindlande 10 miljarder dollar. Blott 1 200 jobb i USA ”räddades” – och många förlorades i Kina.

Det är sant att fri rörlighet driver på kreativ förstörelse och att jobb byter skepnad. En del har svårt att hänga med i förändringarna och därför behövs det aktiva politiska insatser för att ge människor ”vingarnas trygghet”. Det stavas utbildning, möjligheter att flytta, starta eget och att få en andra och tredje chans. Välfärdsstaten är både beroende av den fria rörligheten, men också dess förutsättning. Det visar inte minst Sveriges utveckling från ett utfattigt utvandrarland, till en välmående invandrar- och exportnation.

Det går knappast att överdriva betydelsen av att varor och tjänster kan röra sig så fritt som möjligt. En väl fungerande vardag – med alltifrån produktion av bilar till tillgång på mat – är avhängig att containerfartyg, lastbilar och flygplan fraktar det vi behöver.

Handel är inte något abstrakt, oviktigt, långt borta. Det är den som ger dig din mobiltelefon, apelsinjuice, kaffe och din framtida pension. Tänk på det innan du ropar NEJ TACK till frihandel nästa gång.

Mer läsning

Annons