Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur röstar Gud?

Annons

Herrarna använder flitigt religionen som slagträ mot varandra. Något som numera lyckligtvis torde vara politiskt omöjligt i vårt tämligen sekulariserade Sverige.

Hos oss ses religionen sedan länge som en privatsak. Naturligtvis nog så viktig för den troende själv, men tämligen ointressant för den icke troende eller den helt annorlunda troende.

En svensk kristen, en svensk muslim och ett svenskt jehovas vittne kan mycket väl vara varandras goda grannar och umgängesvänner. Men de gör säkert ömsesidigt klokt i att inte alltför energiskt försöka omvända varandra.

Sund liberalism löser problemet. I ett anfall av särskilt sunt frisinne fastslog kung Fredrik II eller "den store" att i hans rike fick "var och en bli salig på sin fason". Liberal tolerans kännetecknade eljest icke preusseriets hemort på jorden.

Enligt opinionsmätningar ska så mycket som 70 procent av de amerikanska väljarna anse det viktigt att USA:s president är kristen. En agnostiker eller ateist, måhända även jude eller muslim, som är antingen hederlig eller korkad nog att svara sanningsenligt på frågor om sina religiösa föreställningar, är således chanslös som presidentkandidat over there.

I Falu kommunfullmäktige har det endast hänt vid ett enda tillfälle att någon - i detta fallet en dam ur publiken - försökt avkräva en ledande politiker, Nils Dahlberg (s), besked om kommunalrådets privata förhållningssätt till Vår Herre. Vilket frågeställerskan över huvud taget inte hade med att göra.

Men i USA uppfattas fortfarande deklarerad gudstro som en politisk kvalitetsstämpel. Vilket naturligtvis starkt befrämjar hyckleriet. Man hör ett eko av den mer än lovligt stolliga, internationella kampanjrörelsen Moralisk upprustning (MRA), som på 1950-talet spred budskapet att endast "män, ledda av Gud skulle leda världen". Vilka som var ledda av Gud, avgjorde för säkerhets skull organisationens ledare, predikanten Frank Buchman.

Den kristna högern är av hävd en viktig väljargrupp för republikaner, varför president Bush särskilt framhåller sitt kristliga sinnelag. Ett synnerligen starkt motstånd mot aborter finns i dessa kretsar med påföljd att George W Bush i valrörelsens slutspurt talar extra varmt om livets okränkbarhet och motsätter sig en liberal abortlagstiftning. I Sverige står inte ens kristdemokraterna för en så vittgående antiabortlinje.

President Bush skulle förstås framstå som ännu mer trovärdig i sin övertygelse, om han inte både som guvernör och president kombinerat talet om livets okränkbarhet med en påtaglig faiblesse för dödsstraffet.

Mer läsning

Annons