Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hotet mot högskolan

Annons

Regeringen ochutbildningsminister Lars Leijonborg är ivrig påhejare till Högskoleverkets sexåriga granskning av högskoleutbildningarna. Det är bra att utbildningsministern uppmuntrar initiativen att kontrollera utbildningens status. I varje fall om ambitionen är att ge stöd till de högskolor som nu redovisar att de måste få ökade resurser för att nå upp till utbildningsmålen.

Mera tveksam blir regeringens insats om applåderna i stället är ett resultat av en skadeglädje över att de mindre högskolorna inte klarar de uppställda målen och att de bristande resultaten tas som intäkt för att avlöva högskolorna på mindre orter på framtida resurser. Rent av att den borgerliga regeringen innerst inne när en förhoppning om att antalet högskolor blir färre?

Ansvarsutredningen arbete med att ta fram ett underlag för hur ett framtida Sverige ska styras och hur ansvaret ska fördelas mellan staten, länen och kommunerna, ligger klart sedan några månader tillbaka. I den struktur som målas upp av utredningen föreslås de nuvarande länen slås samman i ett antal regioner. För att regionen ska få kraft att överleva tror utredningen att den behöver ett universitet eller högskola. Utredarna talar inte om behovet av flera högskolor.

Med de sex eller nio regioner som anses som ett lämpligt underlag för att landet skulle få en bra organisation för att klara behovet till sina invånare, finns det därmed en möjlighet att många regioner kommer att ha ett flertal högskolor. För Dalarnas del, som helst vill ingå i en region tillsammans med Gävleborg, Uppland, Västmanland och Örebro, innebär "konspirationstanken" att det uppstår ett överskott på två högskolor (Dalarnas och Västmanland) och ett universitet (Örebro) om vi skulle få förmånen att ingå i ett regionsamarbete med Uppland.

Utbyggnaden av landets högskolor har i mångt och mycket drivits som en viktig regionalpolitisk fråga. Regionala och kommunala politiker har haft önskemål om att kombinera två viktiga behov, dels att höja den generella utbildningsnivån i länen, dels åstadkomma ett bra samarbete mellan näringslivet och högskolan i syfte att underlätta rekryteringen av välutbildad arbetskraft.

Konceptet har mer en regional än nationell acceptans. Utfallet har inte alltid blivit planenligt, men kostnaderna mycket omfattande att bära för samhällsekonomin. I den fortsatta diskussionen om högskolornas framtid är det viktigt att också ta detta med i beräkningen.

Men ännu viktigare är det att den nya regeringen ger ett tydligt besked om var och hur den högre utbildningen ska bedrivas i framtiden. Finns det befogad anledning till oro över Högskolan Dalarnas framtid?

Mer läsning

Annons