Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hoppet ökar om mitten(s)amarbete

Annons

Frågan kan enkelt formuleras så här: Är verkligen notoriskt nej-sägande miljö- och vänsterpartister regeringen Perssons bästa samarbetspartners efter en eventuell ja-seger den 14 september?

Svaret är självklart nej! Statsminister Persson är en ärligt engagerad anhängare av EMU och euron. För Sverige är det angeläget att hans regering söker stöd och samverkan hos politiska partier med likartad inställning i tidens verkligt stora ämne - Europafrågan. Inte med kroniska nej-partier, med vilka statsministern endast har den numera överspelade blockpolitiken och en allt mer intetsägande vänsteretikett gemensam. Blockpolitiken - historiskt funtad på motsatsparet "socialistiskt-borgerligt" - saknar numera verklig politisk substans.

Försiktiga sonderingar mellan socialdemokratins ledning och folkpartiet har förekommit allt-sedan 70-talet. Vilket regelmässigt utlöser både vredesparoxysmer och skrämselhicka hos blockpolitikens traditionella väktargarnityr till vänster - och höger.

De förra beskärmar sig över "sveket mot klasskampen". De senare över det för dem nära nog heliga, borgerliga blockets splittring och sönderfall. På båda kanterna finns rigida kretsar och krafter, som skyr verklig förnyelse och desperat klamrar sig fast vid poli-tikens gamla förkalkade strukturer.

För sossarnas del återfinns motståndet mot samverkan över blockgränsen hos partivänstern, här i länet vältaligt företrädd av den ärade länskollegan på slaggvarpen i Falun.

Bland högerkantens motståndare till sådan samverkan hittar vi allmänborgerliga Östgöta Correspondenten, som apropå talman von Sydows färska överläggningar med liberaler och kristdemokrater och andra "tidens tecken" förtrytsamt utropar på ledarplats:

"Vi ser alla dessa händelser var för sig. Har de ingenting med varandra att göra? Eller bildar de ett mönster? Jo, visst gör de det. Och de linjer som framträder är inte vackra. Vi ser ett nytt regeringssamarbete efter att ja-sidan vunnit EMU-omröstningen, ett mittensamarbete bestående av socialdemokraterna, folkpartiet och kristdemokraterna, motiverad med att nationen behöver politisk stabilitet efter den uppslitande EMU-debatten. Persson sitter kvar. Borgerligheten kluven rakt itu. Inte vackert."

Vi instämmer i östgötakollegans analys av teckentrenden. Men vi instämmer icke i det avslutande värdeomdömet. Vi tror tvärtom att Sverige skulle må bra av sådan samverkan, som omedelbar uppföljning på en ja-seger i september.

Göran Persson och hans trots allt ganska kompetenta regering ska inte onödigtvis låsas fast vid notoriska nej-partier!

Mer läsning

Annons