Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gott hopp om försoning

Annons

Mustafa Akinc, tidigare vice statsminister i den turkisk-cypriotiska republiken, är besviken över det grekisk-cypriotiska vetot av Kofi Annans plan för återförening av det tudelade Cypern.

Inlägget | Cypernfrågan

Han medger att den turkiska sidan hade vissa framgångar vid förhandlingarna som föregick Annan-planen och som FN-chefen beaktade i sin plan, men Akinci anser att detta inte berättigar det grekisk-cypriotiska vetot.

Mustafa Akinci framhåller visserligen att de inte är redo att förhandla om planens innehåll, men däremot är de villiga att diskutera möjligheten att förespråka starkare internationella garantier för att motverka grek-cyprioternas misstankar beträffande Turkiets avsikter att fullfölja dess förpliktelser i samband med planens förverkligande.

Han är uppmuntrad av det internationella stöd som den turk-cypriotiska staten för första gången är föremål för som följd av resultatet i folkomröstningen i april, varvid 65 procent av folket stödde Annans plan.

Professor Jouni Seistola från Finland bor sedan tio år i den turkiska delen av Cypern där han undervisar i statsvetenskap vid Near east university i Nikosias turkiska del. Enligt Seistola är Akinci, som nyligen grundat ett socialdemokratiskt parti, en pragmatisk politiker. Seistola berättar att Akinci tillsammans med den nuvarande statsministern Mehmet Ali Talal hör till de ledande politikerna på den turkiska sidan och ett framtida regeringssamarbete dem emellan är tänkbart i konfliktlösande riktning.

Enligt Seistolas informationskällor har den grekisk-cypriotiska presidenten Tosos Papadopoulos, efter den skarpa kritik han fått efter folkomröstningen, diskret avgivit löfte att verka för att Annan-planen inte ska förfalla och frågan är vad han kommer att kräva för att möjliggöra en realisering.

Jouni Siestola berättar om en intressant företeelse. Sedan gränsen mellan de båda delarna av Cypern öppnades i fjol har bland besökarna från den grek-cypriotiska delen varit många som efter den turkiska erövringen av norra Cypern år 1974 tvingades att lämna sina hem och fly till öns södra del. Mötet mellan dem och de från Turkiet inflyttade bosättarna, som nu bor i deras förra hem, har förlöpt i en överraskande positiv anda, trots de emotionella aspekterna förenade med ett dylikt möte.

Han ser detta som ett uppmuntrande tecken på att det på det mänskliga planet finns goda förutsättningar för en försoning mellan de båda folken på Cypern.

SEMY KAHAN

Mer läsning

Annons