Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gnista av hopp om fred

Annons

den 20 januari 2007

Freden har svåra fiender i de kretsar, som bygger sin politiska existens på utfästelser om Israels utplåning.

Ämnet är utomordentligt känsligt. Särskilt för Syrien.

Hamas, Hizbollah, Iran med flera mäktiga intressenter i ett konstant krigstillstånd stämplar slentrianmässigt allt samröre med den judiska ärkefienden som högförräderi. På den israeliska högerkanten finns likaledes extrema krafter, som bannlyser varje form av fraternisering med motståndarlägret och dogmatiskt fördömer varje försök att byta "helig judisk mark" mot fred.

En beprövad metod i penibla politiska lägen är att diskret "läcka" ut en kontroversiell uppgift till media för att sedan avläsa reaktionen. Om uppståndelsen blir politiskt ohanterlig dementerar man bara uppgiften och avfärdar nyheten som ett utslag av "kreativ journalistik".

Om opinionsstormen däremot skulle utebli läcker man ytterligare information i välberäknade etapper, tills nyheten blivit vederbörligt planterad.

"Få ting kräver så minutiösa förberedelser som en oavsiktlig liten läcka" deklarerade en gång Henry Kissinger, amerikansk utrikesminister på Nixons tid. Han visste vad han talade om. Nixons statsbesök i Kina mitt under brinnande Vietnamkrig var ett utrikespolitiskt bravurnummer, som krävde åtskilliga "läckor" på försök innan berörda regeringar kände sig redo att skrida till verket.

Från hösten 2004 till i höstas förhandlade Israel med Syrien om villkoren för de strategiskt viktiga Golanhöjdernas återlämnande. Israelerna ockuperar höjderna alltsedan sexdagarskriget för fyrtio år sedan. Som intitiativtagare till den hemliga diplomatin utpekas Syriens president Assad. En minst sagt känslig uppgift i sammanhanget.

Enligt tidningsuppgiften kräver israelerna områdets demilitarisering som syrisk motprestation. Andra israeliska krav är dels att Syrien drar in stödet till Hamas och Hizbollah, dels att samarbetet med Iran upphör.

Såväl syrier som israeler förnekar nu att förhandlingar om ett fredsavtal överhuvudtaget förekommit dem emellan. Saken avfärdas som en tidningsanka. Men i veckan bekräftade en amerikansk regeringstalesman att förhandlingar förts i två års tid och att den amerikanska regeringen hela tiden varit införstådd om detta.

Mest sannolikt syftar "läckan" till att sätta ny fart på den avstannade fredsprocessen, som parterna för stunden inte vill kännas vid.

Därutöver finns naturligtvis det krasst taktiska syftet att slå in ytterligare kilar mellan syriske presidenten Assad och de militanta rörelserna Hamas och Hizbollah. Dessa utgör ett växande hot mot flera regimer i området.

I riksdagens interpellationsdebatt talade den i ämnet påtagligt välinformerade Carl Bildt om de små glimtar av fredshopp, som trots allt finns i Mellanöstern. Utrikesministerns svar och slutinlägg tilldrog sig påtagligt gillande även från socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Om fredsprocessen tar ny fart finns förhoppningsvis goda förutsättningar för en samfälld svensk utrikespolitik i Mellanösternkonflikten. Så har det inte alltid varit.

HANS LINDQUIST

Mer läsning

Annons