Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glömde imperialismen

Annons

HL "glömmer" nämligen det system som sedan årtusenden förorsakat ojämförligt mest död och lidande. Nämligen den företeelse som kallas imperialism och som yttrar sig i att den härskande klassen i ett land tar sig rätten att med våld tillskansa sig makten över andras territorier för att stjäla råvaror, energi eller strategiska områden.

Det pedagogiska problemet har varit att få de lägre klassernas unga män att gå ut i krigets vidriga verklighet, och att döda eller löpa stor risk att bli dödad bara för att tillgodose den egna överklassens begär efter ytterligare lyxkonsumtion eller förmögenhetsbildning.

Vid sidan av tvångsrekrytering och legosystem har propagandan varit ett verksamt vapen för att få den egna befolkningen positiv till angreppskrig. Den egna nationen framställs som representant för det goda eller det kulturellt överlägsna och fienden som motsatsen.

Kanske är orsaken till HL:s glömska att han själv lånar sig till denna typ av indoktrinering i maktens tjänst? Trots ihåligheterna i den amerikanska argumentationen för att överfalla Irak och ta kontrollen över landets oljereserver så har HL hela tiden haft den överslätande tendensen att bedöma den kristna ultrahögern efter dess propagandistiska deklarationer.

Men HL tror väl fortfarande att det var för att axla "den vite mannens börda" - att civilisera jordens vildar - som engelsmännen erövrade kolonier världen över?

BO STAAF

bor i Ludvika och är flitig debattör på vänsterkanten.

Svar direkt:

Den aktuella ledaren handlade om skolans bristande förmåga att undervisa om kommunismens brott mot mänskligheten.

Om den kapitalistiska imperialismens fruktansvärda förtryck undervisas däremot välgörande utförligt i skolorna alltsedan 1960-talet. Den blev grundligt genomlyst och avslöjad under koloniernas frihetskamp efter andra världskriget. Ledaren, som så svårt förtörnar Bo Staaf, handlade om kommunistiska imperialismen, vars monstruösa illgärningar ligger närmre i tiden än både kolonialtiden och nazismen.

Bo Staafs eget parti _ länge Sveriges kommunistiska parti benämnt _ ingick länge officiellt som en organisatorisk del av Sovjetimperialismen, vilket föranledde svåra motsättningar gentemot svensk arbetarrörelses demokratiska majoritet, som ännu i dag ser vänsterpartiet med misstro.

Bo Staaf får ursäkta, men den svenska kommunismens _ inklusive hans eget _ frihetspatos klingar faktiskt både falskt och patetiskt sekteristiskt.

Hans Lindquist

ledarskribent

Mer läsning

Annons