Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glöm inte energin

Annons

den 18 april 2006

Lägger man till de 33 procent som vill fortsätta att använda dagens reaktorer, eller utöka deras livslängd, vill varannan svensk behålla kärnkraften på lång sikt.

En intressant fråga är i vilken utsträckning energifrågan kommer att hamna i fokus under den kommande valrörelsen.

Bevisligen har motståndet mot kärnkraften aldrig varit så svagt som nu, trots att det inte hänt något i sak när det gäller kärnkraftens ödesfråga - slutförvaringen av kärnbränsleavfallet.

Det finns flera förklaringar till dagens opinionsläge. Det handlar dels om att det är länge sedan kärnkraften råkade ut för en större olycka eller allvarlig incident som oroat allmänheten, dels de riskbedömningar som vi medborgare dagligen tvingas göra i vårt högteknologiska samhälle.

Från morgon till kväll är vi omgärdade av komplexa system som medför mer eller mindre sannolika risker, men som samtidigt gör livet mycket lättare och bekvämare på olika sätt.

Energiproduktionen är ett av dessa system.

Många resonerar - på goda grunder - att det är skillnad på sovjetiskbyggda kärnreaktorer som den i Tjernobyl och de svenska reaktorerna i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals. Tilltron till anläggningarna i väst är större när det gäller säkerhetsaspekten.

Sett ur ett riskperspektiv har dessutom andra faror förknippade med energipolitiken trätt i förgrunden.

Vad innebär växthuseffekten i förlängningen och vad får det för samhälleliga konsekvenser om de förnyelsebara energikällorna inte går att utveckla så snabbt som både experter och politiker hoppats på?

Kol, olja och naturgas ses som tveksamma alternativ till kärnkraften och därför är det inte så konstigt att synen på kärnkraften har genomgått en opinionsförändring.

Det byggs nu drygt 20 nya reaktorer i elva länder och ytterligare 150 är planerade.

Några exempel: Finland bygger en ny reaktor. I Frankrike har parlamentet godkänt en utbyggnad av kärnkraften. I både Storbritannien och USA finns planer på att göra detsamma.

Men i Sverige är läget ett annat. Förra året stängdes Barsebäckverkets sista reaktor långt innan den tekniska livslängden gått ut.

Den energiuppgörelse som socialdemokraterna enades om tillsammans med centerpartiet och vänsterpartiet 1997 ligger fast. Kärnkraften ska avvecklas, trots att den svarar för hälften av elproduktionen. Partierna hänvisar till folkomröstningen 1980 om någon ifrågasätter stödet för politiken.

I och med att energiuppgörelsen sträcker sig över blockgränsen är det inte säkert att en borgerlig regering innebär en nystart för kärnkraften. Men ett rimligt krav är att väljarna före valet får klart besked om hur partierna tänker lösa den framtida energifrågan. Energi och välstånd har ett tydligt samband.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons