Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gabriel Ehrling: Risk för kostnadsexplosion med avgiftsfri digital vård – slår mot de patienter som behöver vården mest

Annons
Landstingsrådet Elin Norén (S) har rätt i att avgiftsfri sjukvård leder till överutnyttjande, konstaterar Gabriel Ehrling. Foto: Staffan Björklund.

I årtionden har politiker talat om den ständigt stundande digitaliseringen av offentlig sektor. Och nog har kommun- och landstingstjänstemän både e-post och någotsånär "smarta" IT-system som underlättar handläggningen av ärenden. Men i ärlighetens namn har det inte hänt särskilt mycket.

Förrän nu.

Till sist är vi framme vid ett sådant läge där även de största och mest trögrörliga organisationerna – som kommuner och landsting – tvingas till förändring.

Dels har teknikutvecklingen nu kommit tillräckligt långt i samhället i stort. I stället för att som tidigare försöka ta fram med nya tekniska lösningar, vilket milt uttryckt inte tillhör kärnkompetensen i offentlig sektor, kan mycket vinnas bara genom att ta efter hur det fungerar i näringslivet.

Dels kommer ökande välfärdskostnader, drivna av personalbrist och en befolkningsutveckling där fler lever riktigt långt upp i åldrarna, tvinga kommuner och landsting till tuffa prioriteringar.

Ett intressant exempel är landstingets mobilapp "Min vård", som nu firar ett år. Där kan den som bedömer sig vara i behov "träffa" läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast på ett sätt som liknar att gå till en fysisk vårdcentral.

Även om vi ännu inte vet vad varje digitalt vårdmöte kostar landstinget så räcker det med uppgiften att det 2016 skedde närmare 900000 besök i primärvården i Dalarna för att konstatera att även små tidsvinster i varje möte får stor betydelse.

En förklaring till att landstinget gått på offensiven när det gäller digital vård är att lagstiftningen öppnat för att motsvarande tjänster tillhandahålls av privata vårdföretag, och att dessa blivit mycket populära. Med dagens patientlag kan den med enklare besvär helt hoppa över telefonköer och väntrum för att kliva in i någon av de digitala vårdapparna.

Denna utveckling är så klart huvudsakligen av godo, men medför också utmaningar för landstingen. Inte minst ekonomiska. Dagens hälso- och sjukvård bygger nämligen, som alla andra planekonomiska system, på att du ska köa för att ta del av tjänsten som ligger i botten.

Med en patientavgift för ett läkarbesök i primärvården på 200 kronor – och ett högkostnadsskydd som ger avgiftsfri vård redan från 1100 kronor – så är det inte prislappen, utan besväret, som avskräcker dalfolket från att söka vård för de minsta krämporna.

De allra flesta som sökt vård instämmer nog i beskrivningen att bemötandet är bra och att vården håller hög kvalitet, när man väl får den, men att vägen dit är påfrestande och frustrerande.

Man måste, som många av de läsare jag kommer i kontakt med brukar säga, i någon mån vara frisk för att orka vara sjuk.

Trots att inga beslut är fattade om saken i vårt län är det sedan årsskiftet möjligt för människor i Dalarna att få helt avgiftsfri digital vård. Detta sedan ett av vårdappsföretagen, doktor.se tagit över en vårdcentral i Vingåker, Sörmland.

Eftersom landstinget i Sörmland inte tar ut patientavgift vid vårdcentralsbesök, och patientlagen ger fria val i öppenvården, kan vem som helst i landet koppla upp sig via appen för bedömning, recept och remiss. Fakturan skickas till landstingshuset i Falun. 300 eller 650 kronor beroende av om det är en sjuksköterska eller läkare på skärmen.

Sjukvårdslandstingsråd Elin Norén (S) var i en intervju med Dala-Demokraten (15/1) kritisk mot det sörmländska kryphålet och konstaterade att möjligheten till helt gratis vård slår mot de grupper som har störst behov, då andra överkonsumerar tjänsten.

Möjligheten till avgiftsfrihet får också den föga lyckade följden att patienter upplever att de "lika gärna" kan gå till den digitala vårcentralen, som att ringa den kostnadsfria sjukvårdsrådgivningen 1177 och tala med en sjuksköterska.

Det går också att ifrågasätta hur lämpligt det är att läkare har möjlighet att sjukskriva en patient de inte träffat fysiskt, eller om de med detta beslutsunderlag ska kunna skriva ut antibiotika.

Nu är det inte osannolikt att det till sist blir så dålig stämning i Landstingssverige att sörmlänningarna tvingas till anpassning och tar bort avgiftsfriheten.

Men det problem Norén nu har att hantera är bara ett av vad som med tiden kommer att bli många där nya tekniska möjligheter utmanar gamla välfärdssystem. Teknik och valfrihet utmanar den bristfälliga tillgänglighet som dagens sjukvård bygger på.

Möjligheten att snabbare och lättare komma fram gör det inte bara otänkbart med helt avgiftsfri vård, utan kommer också, förr eller senare, tvinga fram en höjning av högkostnadsskyddet.

Teknik och valfrihet har nämligen det gemensamt att de utmanar den bristfälliga tillgänglighet som dagens hälso- och sjukvård bygger på.

Att möjligheterna att få hjälp blir fler är att applådera. Men avgiftsbefrielse leder till överutnyttjande vilket, precis som Norén konstaterar, missgynnar dem med störst behov.

DT:s ledarskribent Gabriel Ehrling.

Mer läsning

Annons